Efter fjolårets historiskt sett dåliga skörd, den sämsta på 30 år, går vi nu mot en skörd som är den viktigaste på länge. Lantmännens prognos för årets svenska skörd uppgår till 5,4 miljoner ton spannmål. Det är att betrakta som en genomsnittlig skörd sett till de senaste åren. 

Försenat vårbruk – och regionala variationer

– Ett försenat vårbruk och den blöta vintern och torra försommaren i stora delar av landet gör att årets vårgrödor kommer ge en generellt lägre skörd, samtidigt som höstgrödorna ser bättre ut. Vad gäller kvaliteten på årets skörd har lantbrukarna gjort de insatser som går, men kvalitetsutfallet bestäms till stor del av vädret under skörd, säger Per Germundsson, chef försörjning och försäljning spannmål, Lantmännen Lantbruk.

Det finns regionala skillnader i skördeprognosen, där exempelvis västra delarna av Götaland och Östergötland samt områden i Skåne går mot en bra skörd. Vikbolandet och södra Gotland är två områden som däremot drabbades extra hårt av försommartorka och som ser ut att få ett lägre skördeutfall. Även inom ovan nämnda geografiska områden förekommer variationer.

Lantbrukets lönsamhet en förutsättning för svensk livsmedelsförsörjning 

En orolig omvärld understryker vikten av ett livskraftigt och konkurrenskraftigt svenskt lantbruk och en robust nationell livsmedelsförsörjning. Skörden är grunden för lönsamheten inom lantbruket och det är av stor vikt att lantbrukarna kan bärga jämna och stora skördar av god kvalitet.  

Fjolårets skörd på 4,3 miljoner ton spannmål var bland de sämsta på 30 år och Sverige, som vanligtvis exporterar spannmål, har i stället behövt importera för att täcka behovet. Den dåliga skörden i kombination med höga priser på insatsvaror, energi och ökade räntekostnader har varit utmanande för många svenska lantbrukare. Marginalerna inom det svenska lantbruket är små och en bra skörd i år är kritiskt för svenskt lantbruk, men också för den inhemska livsmedelsproduktionen och svensk livsmedelsberedskap.

– Konkurrenskraften och lönsamheten i lantbruket behöver stärkas för att täcka de stora investeringsbehoven, klara klimatomställningen och säkra Sveriges livsmedelsförsörjning. Exempelvis behövs investeringar på över 50 miljarder kronor i klimatanpassningar såsom bevattning och dränering. Här krävs att såväl marknaden som politiken agerar då lantbrukets lönsamhet inte tillåter investeringar i den storleken, säger Magnus Kagevik, vd och koncernchef på Lantmännen.  

Lantbrukare över hela landet förbereder sig nu på ett intensivt arbete med årets viktiga skörd. Skörden pågår mellan juli och oktober, därefter sammanställs skördeutfallet. 

*Ett normalår beräknas som snittet på fem år efter att de bästa och sämsta åren räknats bort från de senaste sju åren.

Skördeprognosen baseras på en bedömd avkastning som bygger på väderdata, nederbörd, temperatur samt arealuppgifter för varje län, som lantbrukarna i Sverige skickat in till Jordbruksverket. Även historiska uppgifter, exempelvis avkastning för liknande år, vägs in. Att på förhand göra en bedömning av skörden är svårt och det är därför viktigt att ha i åtanke att skördeprognosen är just en prognos.