Hanna Karlsson

Hanna är mjölkbonde och drivs av att ta hand om naturen och djuren och att skapa en biologisk mångfald där djuren, naturen och växterna, men också insekterna och människorna trivs ihop tillsammans.

- Det bästa med mitt yrke är att jag på ett hållbart sätt kan ägna mitt liv åt att producera bra livsmedel i samarbete med djuren och naturen som finns här omkring oss. Vi som bönder bidrar till hela samhället och det känns väldigt viktigt att få göra det.

Hon driver sedan ett antal år också den framgångsrika bloggen ”Bondbönan”, som på Facebook och Instagram har nästan 65 000 följare.

-  Jag startade bloggen för att jag ville minska klyftan mellan oss som producenter och konsumenter och kanske också en del politiker för de är ju också människor, förklarar hon.

När hon fick frågan om att vara med i tv-serien Svenska Bönder tvekade hon lite först, men bestämde sig sedan för att vara med, eftersom det är just därför hon redan är aktiv på sociala medier där hon delar vardagen på gården med sina följare. Allt för att visa att svenska lantbrukare är öppna och duktiga på det dom gör. Något som nog också fått andra gårdar att göra likadant.

-  Precis, vi lantbrukare är väldigt bra på det vi gör, men vi är sämre på att berätta om det. Det är kanske inte så lätt heller, för det är svårt att hitta tid för att berätta. Det är många som vill veta.

Men hur började allting och vem är hon denna ”Bondböna”?

-  Jag växte upp här på Österbo gård där mina föräldrar drev gården. Efter studierna på naturbruksgymnasiet Ingelstorp i Kalmar utbildade jag mig till ladugårdsförman, som man kan säga är spindeln i nätet på en gård och även till husdjurstekniker som är de som bland annat inseminerar kor. Studierna varvade jag med att jobba på olika gårdar på Öland och i Skåne.

-  Sen bar det av till Nya Zeeland där jag jobbade på en mjölkgård i ett halvår. Det närmsta jag hade rest till före Nya Zeeland var Danmark och sedan reste jag så långt bort som det gick. Jag minns den här tiden med värme och framför allt att den gav mig mycket viktig kunskap och perspektiv, berättar Hanna.

Efter en kort tur till Australien åkte hon sedan hem till Öland, där hon fortsatte att arbeta som husdjurstekniker och parallellt på gården med sina föräldrar. 2003 anställde Hannas föräldrar henne till hundra procent och sedan dess är hon kvar på gården. Detta var också den tid när hon träffade kärleken Rogge.

-  Han var svetsare på den tiden och var till och med rädd för hästar, säger hon och skrattar åt minnet av deras inledande tid.

Idag är Rogge en del av livet på gården, men han driver också ett eget bolag som satsar på att sälja produkter till bönder och privatpersoner som har djur, så som kor, hästar, får, höns och andra djur.

-  Han är en riktig entreprenör och är uppfinningsrik som en äkta MacGyver, säger hon med värme och stolthet i rösten.

Det har gått många år sedan Hanna började på gården och idag när hon kliver in i tv-rutan har hon ägt gården själv i fem år. Men föräldrarna hjälper fortfarande till en hel del, fastän de nu är pensionärer och bor en bit bort. Även om mjölk och köttproduktion är gårdens fokus, så är också växtodlingen en viktig och stor del av verksamheten och det som odlas är främst vall och majs. Men det Hanna också vill lyfta fram är den biologiska mångfalden som skapas på naturbetesmarken.

-  Det är inget projekt utan det är en del av den här gården. Och något som alla bönder i Sverige faktiskt mer eller mindre ägnar sig åt utan att tänka på det. För den biologiska mångfalden finns till exempel på betesmarkerna där våra djur betar, stampar runt och skiter på, vilket leder till att många växter och insekter hittar hit, även ovanliga och sällsynta arter.

Förutom majs och vall så odlar hon numera både vete och raps, även om det är något som hon inte gjort så länge.

-  Den rikliga nederbörd vi haft de senaste åren i Sverige har gett mig möjligheten till det och det är ju något som är helt fantastiskt.

Något som Hanna verkligen uppskattar med sitt yrke är att hon som ägare av gården också själv kan komma på vad hon skall göra för att utveckla exempelvis växtodlingen. Hon berättar också att hon som lantbrukare har många myndigheter, lagar och regler att förhålla sig till.

-  Ja, det är ju ibland ofantligt mycket papper som skall fyllas i. Mark skall dokumenteras, det skall fotas och inventeras och allt möjligt. Men jag har också rådgivare som hjälper till med det här, vilket är skönt.

Hon förklarar också att det är bra med många av reglerna och att hon förstår att de behövs. Men hon tror att det finns sätt att förenkla för bönderna, eftersom det är väldigt tidskrävande.

-  Fick man önska så skulle flera myndigheter samköra uppgifterna så att man fyller i ett papper och inte flera med samma sak.

Hanna har idag två anställda som hjälper henne på gården, varav den ena är på heltid och den andra på halvtid.

Maskiner har hon inte mycket av, eftersom hon köper in tjänster av körning och maskinell utrustning för att det är mer effektivt för henne att arbeta på det sättet.

-  Den stora vinningen är att jag kan ägna mer tid åt djuren och det jag kan bäst.

Det är mycket som skall göras på en gård. Samtidigt så sitter allt som skall göras i huvudet på henne och de anställda som också har full koll på vad som behöver göras och ordnas med. Hon har en tavla i ladugården som hon noterar olika viktiga saker som behöver lösas.

-  Jobbet organiseras flytande och vi hjälps åt med arbetet, så att allt fungerar bra. Mina anställda är jätteduktiga och de vet vad som skall göras.

Förutom korna och ungdjuren har hon också en hel del hästar på gården där några tillhör familjen, men de flesta är inackorderade. Ett sätt för Hanna att koppla av arbetet på gården är att då och då ge sig ut på ridturer med de två döttrarna. En myt om bönder är också att de aldrig har tid för vardagliga saker, som att till exempel motionera. Men det stämmer inte.

-  Jag styrketränar och yogar för att hålla mig i form och vill nog påstå att jag är starkare än någonsin för att jag faktiskt prioriterar det. Och jag gör det mesta här hemma eftersom det finns massor av ytor här så jag behöver inte åka i väg på något gym.

Hon tror att många bönder skulle må bra av träning för att det gör att kroppen håller i längden plus att det blir ett avbrott från alla sysslor som finns att göra på en gård. Före pandemin så reste hon och familjen en del, men nu är det mer fokus på döttrarna som tränar och tävlar med hästar.

-  Jag och Rogge ägnar en hel del tid på att följa med våra döttrar som båda tränar och tävlar med sina hästar och det är jätteviktigt för oss att de båda har oss med i det dom gör, förklarar hon.

Mjölkkorna och deras kalvar och ungdjur är också en viktig del av gemenskapen på gården och Hanna förklarar att det är viktigt att bemöta dem på rätt sätt.

-  Jag är väldigt nära dem och det man skall komma ihåg är att varje djur har sin egen personlighet och det är väldigt viktigt att bemöta dem på det sätt som de själva önskar och att man inte tränger sig på.

Djuren går i lösdrift, vilket innebär att korna går fritt på gården och de får vara inne och ute när de vill under sommarhalvåret. På vintern är korna inomhus medan ungdjuren som vill får gå ute på vintern. Djuren får själva bestämma hur mycket mänsklig kontakt de vill ha och det gör också att det blir väldigt lugnt och skönt för dem.

Hanna tror att tv-serien kan öka kunskapen om hur lantbruk bedrivs idag och att den kan öka konsumenternas insikter och även politikernas.

-  Jag vet att det finns kunskapsluckor och det var också därför jag startade bondbönans blogg. Helt enkelt för att minska ner på myterna och öka kunskapen.

För henne är det viktigt att vi svenska konsumenter faktiskt tittar på paketets baksida när vi står i butiken för att se var maten kommer ifrån.

-  Då kan man ju välja själv och även förstå var maten kommer ifrån.

Svenskt lantbruk är jätteviktigt enligt henne och särskilt nu när det är än viktigare att öka den inhemska produktionen. Hon ser därför väldigt ljust på framtiden.

-  Jag tycker det. Jag märker det på bönderna häromkring som också är villiga att investera mer i sina gårdar.

Hon berättar att hon har stor hjälp av att kommunicera med andra bönder runt omkring på Öland.

-  Det är jätteviktigt för om något går sönder då kan vi hjälpa varandra, men vi kan också resonera om vad vi skall satsa på, eftersom vi är ju faktiskt inte konkurrenter. Vi säljer allt till kooperativen och det vi möjligen kanske konkurrerar om är mark som vi vill köpa upp.

Hanna tror att det är viktigt att programmet ökar intresset bland yngre att söka sig till yrket.

-  Jag hoppas verkligen det och mitt tips till de som är intresserade är att säga att man inte behöver vara uppvuxen på en gård, utan det viktigaste är att vara intresserad.

Att gå naturbruksgymnasiet som Hanna gjorde, kan vara en inkörsport.

-  Men också att man sedan praktiserar eller jobbar på gård. Gärna en större gård med flera anställda inom olika yrken och med fler uppgifter. Där kan man få möjlighet att se vad man tycker är mest intressant och passar en bäst.

För Hanna är det viktigaste med hennes deltagande i Svenska Bönder att vi som konsumenter av livsmedel i Sverige lär oss hur det går till när maten produceras och vad vi kan påverka genom att vara kunnigare.

-  Ju mer medvetna vi alla blir kring det här och kring samspelet mellan oss människor, djuren och naturen och hur näringskedjan fungerar - desto bättre kommer det bli för oss alla.