Från sockenmagasin till internationell livsmedelskoncern.

Den 30 augusti 1905 bildades Svenska Landtmännens Riksförbund (SLR) genom en sammanslutning av centralföreningar. Detta samarbete är grunden till dagens Lantmännen som sedan dess utvecklats till att bli en framgångsrik internationell koncern.

Svenskt jordbruk förändrades långsamt fram till slutet av 1700-talet och byggde i mångt och mycket på medeltida metoder, vilket gav små marginaler och risk för svält vid missväxt. Under 1800-talet ökade befolkningen kraftigt och ett väl fungerande jordbruk var nödvändigt för att människor skulle kunna äta sig mätta och för den politiska stabiliteten. Lantbruket behövde effektiviseras, mekaniseras och moderniseras. Staten och samhället började därför att engagera sig mer: Hushållningssällskap bildades i syfte att utbilda bönderna och öka lantbrukets produktivitet, en särskild institution för högre utbildning inom svenskt lantbruk Kongl. Svenska Landtbruks-Academien grundades 1811 och 1827, kom laga skiftereformen då jordbruksmarken omfördelades för att gårdarna skulle få större, sammanhängande ägor att bruka på ett mer rationellt sätt. När industrialiseringen tog fart behövde jordbruket gå från självhushållning till överskottsproduktion för städerna. Bönderna som hade lång tradition av att samarbeta i bland annat sockenmagasin och bymejerier, gick nu ihop för att få bättre betalt för sina varor och för att kunna köpa förnödenheter med bra kvalitet utan mellanhänder. Ett exempel var Sveriges första kooperativa företag, Lagunda och Hagunda häraders Varuanskaffningsbolag, som startades 1850. Faktiskt ett första groende frö till det som senare kom att bli Lantmännen.

Enligt bolagsordningens ändamålsparagraf skulle Varuanskaffningsbolaget:

”genom inköp af de för landtmannen oumbärligaste varor, såsom strömming, sill, salt, torr fisk, kalk, tjära, plankor, bräder, jordbruksredskap, jern och jerneffekter der dessa förnödenheter, för lindrigaste pris, af nöjaktig godhet erhållas, verka till lättnad och förmån för ortens jordbruk”.

I Skaraborgs län tog bönderna andra initiativ som också lade grunden för Lantmännen. Bönderna hade tröttnat på att privata handlare pressade spannmålspriserna och samtidigt sålde dyrt och dåligt utsäde och gödsel. Lösningen blev klassisk: “Gör det själv — tillsammans.” Under 1880-talet startades lokala lantmannaföreningar och 1895 bildades den första centralföreningen med syftet bättre kvalitet, lägre kostnader, smartare transporter och ökat kunskapsutbyte.

Intresset för att organisera sig i lantmannaföreningar spred sig i Sverige och den 30 augusti 1905 bildades Svenska Landtmännens Riksförbund (SLR). Förste ordförande blev landshövdingen i Gävle, Hugo Hamilton. Sju centralföreningar anslöt sig till riksförbundet från starten, och redan två år senare ingick 19 föreningar. Omsättningen ökade snabbt och ledde 1907 kunde förbundet anställa den 31-årige grosshandlaren och lantbrukaren Carl Gustaf Wettergren som verkställande direktör. En ung man på många sätt före sin tid som möttes av hårt motstånd, men som ändå blev kvar i sin roll under 24 år. År 1917 öppnades ett huvudkontor i Gamla stan i Stockholm.

Kapitalförsörjningen och organisationsformen var tidiga stötestenar. Från starten utgjordes riksförbundets tillgångar av medlemmarnas insatser och årsavgifter. Medlemmarna betalade ett engångsbelopp på 100 kr och ytterligare en tia för varje 100 000 kr deras verksamhet omsatte. Det dröjde dock inte länge innan årsavgiften avskaffades och organisationsformen ändrades från förening utan personligt ansvar till förening med begränsad personlig ansvarighet.

FÖRSTA VÄRLDSKRIGET & EKONOMI I KRIS

Under första världskriget var det svårt att handla med länderna i Europa. Istället startades import av gödning, utsäde och foder från Amerika. Lantmännen anlade då ett magasin i Värtahamnen i Stockholm för att kunna lagra spannmål och foderråvaror.

Visste du att Svenska Landtmännens Bank grundades för att stödja organisationen och dess olika verksamhetsgrenar finansiellt?

***

Eller att ett rederi, Svenska Landtmännens Rederiaktiebolag, bildades för att sköta frakterna på egen hand?

Om affärerna gått bra de första 15 åren blev 1920-talet en verklig prövning. Den stora depressionen slog även mot Lantmännen, som ägnat sig åt storslagna satsningar under kriget. 1923 tvingades man begära både rederiet och Svenska Landtmännens Bank i konkurs. Även andra satsningar gick samma öde till mötes. Verkställande direktör Wettergren tvingades sänka sin årslön från 35 000 till 25 000 kronor och flera av styrelseledamöterna drabbades av stora ekonomiska förluster eftersom de gått i personlig borgen. Ordförande Hugo Hamilton förlorade större delen av sin privata egendom.

Svenska Landtmännens Riksförbund skakade i grundvalarna och risken för konkurs var överhängande under flera år. Stora prisfall på spannmål och foderråvaror efter börskraschen på Wall Street i New York gjorde inte situationen bättre.

En utredning tillsattes för att komma till rätta med Lantmännens organisatoriska och ekonomiska utmaningar och i början av 1930-talet började återuppbyggandet av Svenska Lantmännens Riksförbund. Långsamt kom organisationen tillbaka på fötter och 1935 kunde 30-årsjubileet firas med deltagande av både statsminister Per Albin Hansson och finansminister Per Edvin Sköld.