Få personer är bättre lämpade att guida oss genom resan med Klimat & Natur än Claes Johansson. Som hållbarhetschef på Lantmännen i över två decennier är han en av de mest erfarna i svenskt näringsliv. När man pratar med Claes om Klimat & Natur infinner sig en känsla av möjligheter, en attityd som verkar genomsyra allt han gör. 

Från motgång till momentum 

Claes drar sig till minnes hur odlingsprogrammet inte föddes ur framgång, utan ur lärdomarna från tidigare försök. Redan på 1990-talet prövade Lantmännen liknande initiativ, där spannmål odlades med minskad miljöpåverkan. Resultaten var lovande, upp till 300 000 ton spannmål odlades, men satsningen saknade en tydlig marknadsstrategi och kommersiell förankring. När efterfrågan uteblev tynade också initiativet bort. 

– Vi lärde oss att bra metoder inte räcker. För att en förändring ska hålla krävs både en stabil modell för lantbrukaren och paketera det så det möter en efterfrågan från marknaden. Utan båda benen faller det, berättar Claes.  

Klimat & Natur grundades 2015, samma år som Parisavtalet slöts. Claes beskriver en tid där klimatfrågan cementerats som en global ödesfråga. IPCC:s rapporter visade allt tydligare sambandet mellan mänsklig aktivitet och den accelererande uppvärmningen. Misslyckanden från tidigare FN-möten, inte minst Köpenhamn 2009, gav avtalet en stark symbolisk tyngd. För första gången lyckades världens länder enas om gemensamma mål, där åtagandet att hålla temperaturökningen väl under två grader markerade ett verkligt paradigmskifte i internationell politik och i näringslivets klimatarbete. 

Samtidigt började klimatfrågan förflyttats från att ses enbart som ett miljöproblem till att bli en central affärsfråga. Företag började tala om risker i värdekedjan, om Scope 3-utsläpp och Science Based Target, fossilfrihet, medan investerare alltmer efterfrågade transparens.  

Klimat & Natur var sprunget ur denna tid, som ett konkret och kommersiellt verktyg för att omsätta klimatmålen i praktiken.  
 
– Klimat & Natur översätter högt ställda klimatambitioner till praktiska åtgärder i jordbruket, byggt på vetenskapliga kriterier, men med en enkelhet som gör dem möjliga att använda i verkligheten, säger Claes.  

Programmet kan redan idag leverera spannmål som uppfyller Science Based Targets och FLAG-kravet om 36 % minskade utsläpp per ton till år 2030. Framgången bygger på att programmet fokuserar på de åtgärder som ger störst klimatnytta: användning av fossilfri växtnäring och drivmedel och precisionsodling. Programmet innehåller också kriterier för att stärka den biologiska mångfald som tex blommande zoner och åtgärder för att gynna fåglar i odlingslandskapet. För dessa insatser får lantbrukaren en ersättning som gör det möjligt och intressant att ingå i programmet. Programmet har därmed lyckats skapa förutsättningar som är praktiskt genomförbara på gårdsnivå och samtidigt bidrar till verklig förändring på systemnivå. 

– Att nästan inga lantbrukare har lämnat programmet under de här tio åren visar att kriterierna är väl avvägda och att ersättningen faktiskt täcker kostnaderna. Det är ett tydligt bevis på att omställningen inte kan vila enbart på lantbrukarens axlar, säger Claes 

En resa med flera milstolpar  

Det finns flera milstolpar värda att lyfta under dessa tio år. Men ett av de mest symboliska framstegen för programmet enligt Claes är introduktionen av fossilfri gödsel.  

– För första gången kunde hela värdekedjan, från åker till färdig produkt, göras fri från fossila utsläpp. Det är ett framsteg som ännu inte fått den uppmärksamhet den förtjänar, men som visar att Lantmännen ligger i den absoluta framkanten globalt med vårt hållbarhetsarbete, berättar Claes. 

Ett annat viktigt steg för programmet var övergången från särhållning till massbalans av spannmålen. Det gjorde det möjligt för kunderna att köpa spannmål med oförändrad kvalitet men med lägre klimatavtryck och större hänsyn till biologisk mångfald. 

Vidare beskriver Claes Klimat & Natur aldrig hade vuxit utan sina partners. Polarbröd var först ut 2015, följt av företag som Paulig, Spendrups, Coop och Stjärnägg men så klart även Lantmännens egna varumärken som Axa, Kungsörnen och Korvbrödsbagarn som spelat en central roll. Samarbetspartners som inte bara bidrar genom att köpa spannmål, de stärker programmets legitimitet och ger det den marknadskraft som krävs för att växa. 

– Partnerskapen är en viktig drivkraft. Tack vare våra samarbeten kan hela värdekedjan arbeta mot samma mål, det är därför Klimat & Natur inte bara lever vidare, utan fortsätter att växa, säger Claes. 

10 år med resultat  

Sedan programmet start har 859 000 ton spannmål skördats enligt programmet sedan 2015. Man har nått upp till 45% mindre klimatpåverkan jämfört med baseline 2015 och 56 900 ton CO2e har besparats genom programmet sedan starten.  
 
–Vi är först i världen med en fossilfri värdekedja för livsmedel. Vi är ensamma i vår bransch om att erbjuda en lösning som möter SBTi-målen med råge. Och vi har hållit kursen i tio år. Det är inte småsaker, det är bevis på att förändring är möjlig, säger Claes. 

De kommande tio åren blir avgörande. Med Framtidens Jordbruk har Lantmännen en tydlig färdplan mot 2050, där målet är att skapa förutsättningar för en hållbar primärproduktion med halverad klimatpåverkan vart tionde år och klimatneutralitet till 2050. För Claes handlar det om att hålla fast vid målen även när politiken i nuläget vacklar, att fortsätta expandera programmet till fler geografier och värdekedjor som exempelvis animalieproduktionen och att fortsätta tänka långsiktigt. 

–Vi vet att 2050 kommer, men innan dess 2030 och det är alldeles runt hörnet. Vi måste våga spänna bågen. Att nå 80 eller 90 procent av målen är bättre än att ge upp för att de känns ouppnåeliga, vilket är en tendens som vi ser globalt nu. Med Klimat & Natur har vi visat att framtidens jordbruk inte bara är en vision. Det är något vi redan bygger, här och nu, tillsammans, avslutar Claes.