Från bonde till bord – första året med Scans hållbarhetstillägg

Vad händer när man kombinerar klimatambitioner med verkligheten på gård? Ett år efter lanseringen av Scans hållbarhetstillägg står det klart: svensk köttproduktion är inte bara redo för omställning, den är redan i full gång. I det senaste blogginlägget från Framtidens Jordbruk skriver Elina Matsdotter, hållbarhetschef på Scan, om arbetet.
Framtidens Jordbruk Bevis

Elina Matsdotter

Hållbarhetschef, Scan Sverige

I en tid där klimat och beredskap står högt på agendan visar svenska köttbönder att hållbar affärsutveckling inte bara är möjlig, den är redan påbörjad. Genom Scans hållbarhetstillägg har konkreta steg tagits för animalieproduktionen i Sverige, där klimat, biologisk mångfald och djuromsorg samverkar för att skapa en mer robust och framtidssäkrad livsmedelskedja. 

När Scan lanserade sitt hållbarhetstillägg 2024 var målet att skapa ett incitament för gårdar att både mäta och förbättra sin hållbarhet. För att få tillägget måste gårdar uppfylla villkor inom tre fokusområden – klimat, biologisk mångfald och djuromsorg. Ett år senare visar uppföljningen att en majoritet av Scans leverantörer når kraven för tillägget. Det innebär en stor del av det kött, både nöt och fläsk, som Scan köper in kommer från gårdar som aktivt arbetar med hållbarhetsåtgärder och mäter data som backar upp arbetet.  

Eftersom ingen gård är den andra lik behövs också olika typer av insatser som kan minska klimatutsläppen. Det första steget i arbetet är därför att gårdarna gör en klimatberäkning över gårdens verksamhet, vilket görs i Agronods verktyg Agrosfär. Det ger lantbrukaren en tydlig bild av gårdens utgångsläge, var utsläppen uppstår och områden där de kan minskas.

Tre fokusområden – ett helhetsperspektiv
Hållbarhetstillägget bygger på tre fokusområden och genom att så långt det är möjligt knyta kriterierna till befintliga stöd och program inom jordbrukspolitiken har Scan lyckats minimera den administrativa bördan för lantbrukarna. Det har gjort det möjligt att skala upp arbetet och erbjuda hållbarhetstillägget till majoriteten av de gårdar som levererar till Scan Sverige. Och kanske är det just det som är den största styrkan, att hållbar utveckling inte är ett sidospår utan en integrerad del av hela produktionen. 

En av de största vinsterna med hållbarhetstillägget är att vi nu för första gången har data som visar klimatavtryck för nöt- och fläskkött på gårdsnivå. Det ger en helt ny möjlighet att visa på framsteg och identifiera förbättringsområden för fortsatta satsningar. Det stärker dialogen med både kunder och politiker och ger branschen ett kvitto på det fina arbete som görs inom svenskt lantbruk och livsmedelsproduktion 

pigs in pen

Framåt tillsammans 
Att få med så många gårdar redan första året har varit en utmaning men också en styrka. Genom samverkan med Agronod och ett smidigt verktyg för klimatberäkningar har vi lyckats skapa en modell som fungerar för både små och stora gårdar. Framåt kommer klimatberäkningsverktyget Agrosfär att utvecklas och förbättras. Några exempel är att gårdar med växtodling kan beräkna klimatavtryck för varje gröda som sedan används som foder till djuren, nya nyckeltal som ger insikter om vad som bidrar till avtrycket samt jämförelser mellan gårdar. 

Köttets klimatpåverkan är ofta omdiskuterad men med vårt hållbarhetstillägg visar vi att svensk animalieproduktion är en bransch att räkna med. Det finns både vilja och kunskap att växla upp arbetet, och nu finns också verktygen och incitamenten. Tillsammans kan vi producera ett mer hållbart kött – från bonde till bord. 

Sammanfattning av uppföljningen

Trots att hållbarhetstillägget är relativt nytt har redan gårdar som gemensamt levererar 53 procent av nötköttet och 85 procent av grisköttet till Scan Sverige hittills kvalificerat sig för hållbarhetstillägget, mätt utifrån årsvolymen 2024. Uppföljningen presenteras här utifrån tilläggets tre fokusområden: klimat, biologisk mångfald och djuromsorg: 

Minskad klimatpåverkan:

Nötkött från Scan Sverige har i dag ett klimatavtryck på 17,8 kg* CO₂e per kilo nötkött (svenskt genomsnitt: 19 kg CO2e/kilo nötkött, enligt livscykelanalys från RISE, rapport 2022:143)

Griskött från Scan Sverige har idag ett klimatavtryck på 2,0 kg CO₂e per kilo griskött (svenskt genomsnitt: 2,5 kg CO2e/ kilo kött enligt livscykelanalys från RISE, rapport 2020:59) 

Nöt- och griskött från Scan Sverige har ett lägre klimatavtryck än både det globala och det svenska genomsnittet som beräknats sedan tidigare med hjälp av livscykelanalyser. 

Biologisk mångfald:

90 procent av grisgårdarna med egen foderproduktion till grisarna använder metoder för precisionsodling 

65 procent av grisgårdarna med egen foderproduktion till grisarna har angett att man sår blommande kantzoner 

88 procent av nötgårdarna har naturbetesmark som betas av nötkreatur. 

Djuromsorg:

58 procent av nötgårdarna och 85 procent av grisgårdarna är anslutna till smittsäkrad besättning för nöt respektive gris vilket stärker det förebyggande arbetet mot smittspridning och säkerställer god djurhälsa. 

*I snitt för gårdar som har fått hållbarhetstillägget.