Forskningen om havre till livsmedel har breddats mycket de senaste åren. Ett av de viktigaste målen framöver är att ta vara på alla delar från havren. I en perfekt värld kan vi använda hela havrekärnan i livsmedel, säger Emilia Nordlund, forskningsledare inom livsmedelsutveckling på finska VTT.

De nya nordiska näringsrekommendationerna publicerades i juni. Att matens påverkan på klimat och miljö inkluderas mer genomgripande är nytt. En annan stor nyhet är att olika livsmedelsgruppers påverkan på hälsa sammanfattats.

Inom sensoriken mäts upplevelsen via syn, hörsel, smak, lukt och känsel. Att en bit mat ser ut, smakar och doftar på ett visst sätt kan kännas mer självklart än upplevelsen via hörsel och känsel.

Precisionsnutrition skulle kunna få en stor positiv effekt för folkhälsan genom att mer anpassade preventiva insatser kan sättas in tidigare. Men ännu saknas tillräckligt storskalig forskning om hur sådana insatser ska riktas och vilka effekter det kan få.

Forskare vid Göteborgs universitet har i ett 10-årigt projekt utvecklat ett vete som kan odlas i jordar med högre salthalt. Vetet hade i vissa fall både högre kärnvikt och bättre tillväxt än andra jämförbara sorter.