Ett skördeår sträcker sig från höstsådd till skörd. Året inleds i september när marken bearbetas och höstgrödor som höstvete och raps sås för att gro innan vinterns viloperiod. När våren och värmen kommer börjar de gro igen. När jorden är tillräckligt torr bearbetas den också för en sådd av vårgrödor som korn, vete och fodermajs. Under sommaren spirar axen och i augusti börjar de tröskas. Skörden tas sedan vidare till spannmålsmottagningen och fälten förbereds inför nästa odlingssäsong.

Från mars till maj, när solen värmer upp jorden och marken bär maskinerna så börjar grödorna gro. Det är nu lantbrukarens intensiva arbete börjar för året.

Lantmännen publicerar sin skördeprognos - en uppskattning av hur stor årets skörd kommer att bli - i början av juli. Skördeprognosen baseras på en bedömd avkastning som bygger på väderdata, nederbörd, temperatur samt arealuppgifter för varje län, som lantbrukarna i Sverige skickat in till Jordbruksverket. Även historiska uppgifter, exempelvis avkastning för liknande år, vägs in. Att på förhand göra en bedömning av skörden är svårt och det är därför viktigt att ha i åtanke att skördeprognosen är just en prognos. Vädret under den resterande delen av sommaren och under skörden påverkar också både den faktiska volymen och kvaliteten. Hur årets skörd blir vet vi säkert först när lantbrukarna har bärgat sin skörd och resultatet har sammanställts.