En livsmedelsstrategi för framtiden
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens kommitté "Hållbar Mat" arrangerade ett seminarium den 6 februari om den kommande revideringen av den nationella livsmedelsstrategin. Lantmännens vice vd Per Arfvidsson deltog som talare och framförde Lantmännens inspel till en uppdaterad strategi.
Lantmännens vision Framtidens Jordbruk innehåller många svar på vad som krävs för att både svenskt jordbruk och svensk livsmedelsförsörjning ska framtidssäkras. När en uppdaterad och förhoppningsvis vässad och mer ambitiös livsmedelsstrategi nu står på agendan är det viktigt att poängtera de faktorer som krävs för att driva utvecklingen mot ett mer hållbart och lönsamt svenskt jordbruk, och en tryggad livsmedelsförsörjning. Seminariet på KSLA kretsade kring de politiska och affärsmässiga verktyg som kan främja en hållbar svensk produktion och konsumtion av livsmedel, utifrån de tre perspektiven lönsamhet, social och miljömässig hållbarhet i hela kedjan. Det senaste årets händelser i vår del av världen understryker också vikten av ytterligare ett perspektiv; försörjningsberedskap och rådighet över den svenska livsmedelsförsörjningen.
Den omställning som behövs går för sakta och har ännu inte fått tillräcklig styrfart.
Vi på Lantmännen ser ett tydligt behov av en uppdatering av den nuvarande livsmedelsstrategin från 2017. Efter fem år syns alldeles för få konkreta resultat ute på gårdar och i förädlingskedjan. Den omställning som behövs går för sakta och har ännu inte fått tillräcklig styrfart. Livsmedelsstrategin skall vara en tillväxtstrategi och den behöver skärpas och förtydligas med fler tidsatta, ambitiösa och skarpa mål – också avseende finansieringen. Ytterligare en anledning att uppdatera strategin är det förändrade omvärldsläge som råder år 2023, och ett ökat behov av svensk självförsörjning och ett robust livsmedelssystem som klarar av en osäker omvärld.
På många nivåer i, och delar av, samhället är vi överens om övergripande målsättningar och riktning för livsmedelsystemet. Globala, nationella och vetenskapliga mål är i samklang med enskilda företags mål – vi behöver en livsmedelsproduktion med minskad klimatpåverkan och samtidigt en ökad resurseffektivitet. Livsmedelsbranschen enas alltmer kring att sätta vetenskapliga klimatmål och allt fler ansluter sig till Science Based Targets initiative – något som snart är en branschstandard med en definierad omställningstakt och målbild.
Lantmännen har tillsammans med olika samarbetspartners analyserat två värdekedjor, och beskrivit slutsatserna i två rapporter om växtodling och mjölk och nötkött. I båda fallen står det klart att klimatomställning parallellt med ökad produktivitet är möjlig, och stora förbättringar kan göras redan idag, med tillgänglig teknik och kompetens. Detsamma är troligen sant för fler värdekedjor. Det som saknas är en storskalig utrullning på kommersiella villkor, där marknaden och politiken agerar tillsammans. För spannmål finns redan en konkret affärsmodell med bevisad effekt på minskade utsläpp; vårt odlingsprogram Klimat & Natur. Där nås klimatmålen enligt Science Based Targets initaitive och tillhörande FLAG (SBTis guide om klimatmål för den gröna sektorn) redan med årets skörd.
För spannmål finns redan en konkret affärsmodell med bevisad effekt på minskade utsläpp; vårt odlingsprogram Klimat & Natur.
Lantmännen efterfrågar en högre ambition med signifikanta investeringar i innovation och kunskapsutveckling, specifika insatser i primärledet och regelförenkling så att omställningen kan genomdrivas. Ansvaret för omställningen omfattar hela värdekedjan, inte bara jordbruket. Lantbrukaren som behöver göra investeringar på gårdsnivå måste få ekonomiska förutsättningar för det. Bland annat vill vi se följande lyftas i en uppdaterad livsmedelsstrategi:
- Stärk den svenska livsmedelsförsörjningen och utveckla ledarpositionen avseende hållbarhet.
- Säkerställ förutsättningar och stöd för etablering av svensk mineralgödselproduktion och öka svensk produktion av biodrivmedel.
- En kraftfull FoUoI-satsning på livsmedelsvärdekedjan i nästa forskningspolitiska proposition och signifikanta förstärkningar och förbättringar av det svenska innovationssystemet.
- Satsning på utbildning och kompetensförsörjning på alla nivåer.
- Jordbruksavdraget och biopremien i utredningen “Fossiloberoende jordbruk” måste lyftas.
- Minskat regelkrångel – myndigheter behöver gå från kontroll- till servicefunktion.
Ett omtag kring livsmedelsstrategin är välkommet. Vi på Lantmännen menar att ökad lönsamhet, ökad produktion och förbättrad hållbarhet i livsmedelsystemet är bra för hela det svenska samhället i alla dimensioner och perspektiv. Slutligen vill jag understryka vikten av att skapa förutsättningar för att verkligen verkställa livsmedelsstrategin. Den svenska livsmedelsstrategin är i grunden bra och behöver inte göras om – men den är i dagsläget ”för mycket vision och för lite konkret plan”. Strategin måste göras mer operationaliserbar genom att dels våga sätta ambitiösa och tidsatta mål och dels skapa finansierade planer för att leverera och nå målen.