Svenskt jordbruk ligger bra till ur flera hållbarhetsaspekter: vi har låg användning av antibiotika och låga kväve- och fosforläckage i förhållande till produktionen. Men vår självförsörjningsgrad för många livsmedel har minskat under lång tid. Jag ser ingen motsättning mel​lan hållbart producerat kött och växtbaserat. Båda delarna behövs i ett hållbart livsmedelssystem, säger Jenny Jewert.

Jag ser ingen motsättning mellan hållbart producerat kött och växtbaserat.

Ungefär en tredjedel av alla proteiner som jordens befolkning äter kommer från idisslare. Kon har fördelen att den kan beta marker som inte lämpar sig att plöja och odla upp, till exempel steniga naturbeten. Kor är som fyrbenta skördetröskor som vi kan utnyttja på marginalmarker för att upprätthålla produktionen av livsmedel livsmedel där. Det gör att idisslare har en enormt viktig roll för livsmedelsförsörjningen i hela världen. Idisslare kan också omvandla cellulosarika växter som inte människor kan äta till näringsrika livsmedel med hög proteinhalt, som mjölk och kött.

Även vallodlingen har en viktig roll i ett hållbart jordbruk. På vallen odlas vinterfoder och den innehåller ofta klöverväxter, som hjälper till att binda kväve. Det gör att lantbruket kan minska tillförseln av mineralgödsel. Ytterligare fördelar med vallen är att den ökar markens bördighet och bidrar till kolinlagring genom att binda in kol i rötterna. Vall i växtföljden förbättrar markstrukturen och minskar även behovet av växtskyddsmedel.

De senaste åren har det pågått en debatt om kors utsläpp av metangas. Jenny Jewert tycker att det är viktigt att hålla isär begreppen. Korna släpper ut metan. Det är en kortlivad klimatgas och den beter sig på ett annat sätt än fossil koldioxid. Fossil koldioxid är långlivad och ger en permanent påverkan på klimatet, medan det mesta av det biogena metanet från korna bryts ner efter cirka tio år. Sveriges population av nötkreatur har minskat stadigt över tid och deras utsläpp är nu nere på 1870-talets nivå. Det som har en effekt på klimatet är om antalet djur förändras, och i Sverige har antalet nötkreatur minskat kraftigt, förklarar Jenny Jewert.

Men eftersom vi importerar mycket kött varje år förlägger svenskarna en stor del av vårt fotavtryck till andra länder. Det är inte rimligt. Vi behöver äta mindre men bättre kött och öka vår inhemska proteinförsörjning på ett hållbart sätt. Det skulle vara bra för vår livsmedelsberedskap och för biologisk mångfald, säger Jenny Jewert. Den hållbara ökningen kan innebära ökad produktion och konsumtion av både proteinrika grödor och kött från betande djur. Motsättningen mellan gröna och röda proteiner är starkt överdriven.​

Motsättningen mellan gröna och röda proteiner är starkt överdriven.

Hållbart jordbruk integrerar växtodling och djurhållning på ett smart sätt. Växtodlingen behöver värdefull stallgödsel och lantbrukets djur ökar resurseffektiviteten i produktionen, så länge de utfodras med sådant vi inte kan äta, avslutar Jenny Jewert.

Text: Karin Janson
Foto: Klara Bastian