Råg

Rågkornet kan ha flera olika nyanser och färger där de vanligaste färgerna är blågröna och rödgula nyanser. Råg växer snabbt och har traditionellt främst använts för bakning av knäckebröd och bröd bakat på fullkornsråg och surdeg.

Idag odlas råg på cirka en procent av odlingsarealen i Sverige. I genomsnitt skördas 0,2 miljoner ton råg per år, vilket utgör ca 4 procent av den totala spannmålsskörden (beräknat på snittet för råg och den totala skörden under de senaste fem åren i Sverige). 
 

Kort historik

Råg har sitt ursprung i mindre Asien, i nuvarande Turkiet. Rågen var känd av antikens greker och romare, men odlades inte i någon större utsträckning av dem. 

I Norden har rågen odlats sedan 1000-talet. Rågen var tålig och såddes på hösten, vilket gjorde att den passade i östra Mellansverige med sina torra försomrar och som första gröda vid svedjebruk. Vid mitten av 1800-talet utgjorde råg en tredjedel av all odlad spannmål. Råg var en viktig gröda för den arbetande befolkningen och en avgörande del av dåtidens basföda, bland annat rågbröd och råggröt. 

Rågen skiljer sig från de andra spannmålsslagen genom att vara en korsbefruktare och kännetecknas av en öppen blomning. När rågblommorna släpper sitt pollen syns det som en dimma över grödan, och man brukar säga att ”rågen ryker”.
 

Visste du att...?

Surdegen har en lång historia. Redan i forntidens Egypten bakades surdegsbröd och delades ut till arbetarna vid pyramiderna, sägs det. Sätt din egen rågsurdeg! Nedan kan du läsa hur du gör och hitta recept på goda surdegsbröd.
 

Vilka hälsofördelar har råg?

Råg innehåller mest kostfiber av våra nordiska sädesslag och ger en bra mättnadskänsla - idealiskt för frukost alltså! 
 
Rågfibrer är bra för tarmhälsan och bidrar till en normal tarmfunktion. 
 
Råg är en utmärkt fiberkälla! Innehåller 20 g fiber per 100 g – råg innehåller 4-5% av den relativt nyupptäckta fibern fruktan som inte ännu ingår i den traditionella kostfiberanalysen.
 
100 gram råg om dagen ger upp till 50% av rekommenderat dagligt intag av flera viktiga vitaminer och mineraler, 70% av det dagliga kostfiberbehovet - men bara 15% av dagsbehovet av energi. 
 
100g råg får du i dig om du äter en stor portion gröt, 1,5 dl rågflingor, och 2 skivor rågbröd av fullkorn.

Varför blir man mätt av råg?

Lantmännen har genomfört flera studier om råg och mättnad. Resultaten visar att gröt gjord på råg är överlägset bröd av siktat vete när det gäller att hålla mättnad länge.

Rågflingegröten ger till och med en högre mättnadskänsla under eftermiddagen, än när dagen börjar med brödfrukost. Dessutom är hela rågkorn tydliga vinnare framför malda rågkärnor (rågmjöl), när man jämförde gröt och bröd med samma råmaterial.

Samtliga rågprodukter ger en bättre mättnad under hela dagen jämfört med vetebröd. Under förmiddagen är mättnadskänslan lika, men på eftermiddagen kan man se effekten av gröt gjord på kärnor då de testgrupperna höll sig mätta längre. Gröt gjord på rågflingor har en hel del av rågkärnans struktur bevarad och det kan förklara varför den ger en ökad mättnad även under eftermiddagen.

Tips!

Använd rågflingor istället för ströbröd! Och använd det överblivna rågbrödet till krispiga krutonger i salladen - så minskar vi också matsvinnet!

Innovation

Produkter med råg

Fler sädesslag