Vete

Frukostmackan, pastarätten eller fikabullen. Det är vete i många av de livsmedelsprodukter som vi svenskar äter nästan varje dag. Vete är det sädesslag vi odlar mest i världen, även i Sverige. 

Vetekornen mals sedan ned till mjöl som används som ingrediens till bland annat goda bakverk, frasiga bullar och hemmagjorda pannkakor. I vetemjöl är det gluten, ett protein, som skapar nätverk och gör att degen håller ihop och brödet får volym. 

Kort historik

Vete började odlas för omkring 12 000 år sedan i Mellanöstern i det område som kallats den bördiga halvmånen, och som till stor del ligger i det som idag är Irak. Det är också det mest föränderliga spannmålsslaget.

De första typerna av vete som började odlas var enkornsvete och emmervete, som uppstått genom en spontan korsning mellan enkronsvete och ett vildgräs. Enkornsvetet odlas fortfarande i sitt ursprungsområde i nuvarande sydöstra Turkiet.

Från början odlades inte så mycket vete i Norden då den krävde en särskild jordart och växtnäring. De första skriftliga källorna om omfattningen av spannmålsodlingen i vårt land är från 1500-talet och då utgjorde skörden av vete mindre än en procent av den totala spannmålsskörden.

Visste du att...?

Länge var vete och vetemjöl förknippat med lyx och var i stort sett reserverat enbart för de rika och välbärgade. Ju vitare och ju mindre fiber brödet hade, desto finare ansågs det vara.

Hälsofördelar

Förutom att vetemjölet ger fina bröd och bakverk har det också flera hälsofördelar, i synnerhet fullkornsvete. Genom att äta fullkorn får vi i oss näringsämnen och nyttigheter från spannmålskärnans alla delar. 

Studier visar att fullkornsprodukter, i kombination med en i övrigt hälsosam livsstil, kan minska risken för hjärtsjukdomar. Fullkornet ingår också i den svenska Nyckelhålsmärkningen som ställer krav på en viss fullkornshalt i livsmedelsprodukter.

Vad innebär Nyckelhålet?

För att få märka ett livsmedel med Nyckelhålet ska det uppfylla vissa regler. Reglerna handlar om salt, socker, kostfibrer, fullkorn och typ av fett. Eftersom olika livsmedelsgrupper innehåller olika sorters näring och i olika mängd skiljer sig kraven åt för varje grupp – flingor jämförs med flingor och korv med korv.

Källa: Livsmedelsverket

Fullkornsvete

En vanlig missuppfattning är att vetekärnan måste ingå i hel form för att få klassas som fullkorn. Det stämmer inte! För att en produkt ska kallas för fullkorn ska både skal, grodd och mjölkropp vara med. Om det är i krossad, mald eller hel form spelar ingen roll. Det innebär att vi kan få i oss fullkorn i många olika former som mjöl, pasta, bröd och gryn. 
 

Visste du att...?

Lantmännen var först med att utveckla och producera fullkornspasta på den svenska marknaden. 

Vår- och höstvete

Som namnet antyder sås vårvete på våren. Vetesorten har en högre proteinhalt och är därmed lite dyrare. Höstvetet sås på hösten och ligger och gror under hela vintern. Denna vetesort innehåller lite lägre proteinhalt.
 
Höstvete är den vanligaste sorten i Sverige med en genomsnittlig skörd om nästan 3 miljoner ton per år. Detta utgör cirka 41 procent av den totala skörden av spannmål i Sverige (beräknat på snittet för höstvete och den totala skörden under de senaste fem åren i Sverige). Vårvetet däremot står bara för 7 procent. 
 

Innovation

Gotländsk durumpasta

Efter 16 år av forskning och utveckling har gotländska lantbrukare äntligen lyckats odla durumvete på ön! Resultatet? En durumpasta med unik smak, struktur och karaktär!
 
Tack vare Gotlands många soltimmar har vetet, av sorten Rosadur, trivts bra i den kalkrika jorden och givit skördar av hög kvalitet. Vanligtvis görs pasta på durumvete som odlats i varma trakter kring Medelhavet. Den storskaliga odlingen på Gotland är därför unik.

Odlingskonceptet Klimat & Natur

Lantmännens innovationsarbete har också resulterat i odlingskonceptet Klimat & Natur - med upp till 20 procent lägre klimatpåverkan och med ökad hänsyn till miljö och natur. 

Odlingskonceptet Klimat & Natur lanserades 2015 och används nu i spannmålsodling runtom i landet. Resultatet – Vänligare Vete och Vänligare Råg – finns att köpa i din matbutik.
 

Vetekli som förpackningsmaterial

Tänk om matförpackningen var gjord av vete?! Lantmännen ingår just nu i ett forskningsprojekt som undersöker möjligheter för att använda vetekli som substitut för plast i förpackningsfilm. En framtida innovation gjord på förnybar råvara som kan bidra till minskade utsläpp och lägre miljöpåverkan.
 

Produkter med vete