Lantmännen är ett lantbrukskooperativ och norra Europas ledande aktör inom lantbruk, maskin, bioenergi och livsmedel.
Det går att laga skolmat med lägre klimatavtryck, utan att kompromissa med näring, kostnad och smak. Det visar en forskningsartikel som bland andra Ulf Sonesson, forskningschef för jordbruk och livsmedel på RISE, ligger bakom. Att öka mängden spannmål, baljväxter och fisk i kosten kan vara en väg framåt.
Genom linjär programmering har den forskargrupp som Ulf Sonesson ingår i kunnat räkna på flera viktiga faktorer för skolmat: alltifrån utsläpp av växthusgaser till näringsprofil, kostnad och det som kallas för ”kultur”, det vill säga den mat som skolköken serverar i dag och som eleverna äter.
– Det nya med den här forskningen är att vi tar hänsyn till alla dessa faktorer i beräkningen. Vanligt är annars att miljöforskare räknar på växthusgas-utsläpp men inte tänker på näringen eller smaken eller att dietister gör näringsberäkningar utan att ta hänsyn till utsläppen, säger Ulf Sonesson.
En viktig slutsats är att det inte behöver vara svårt att minska klimatavtrycket med så mycket som upp till 40 procent. Och det utan att göra för mycket avkall på de andra viktiga parametrarna.
Det krävs mer förädling och produktutveckling för att ta fram goda och prisvärda produkter som skolbarn vill äta.
För att få ett bättre klimatavtryck behöver skolköken enligt modellen servera mer vegetabilier, mindre rött kött och mjölkprodukter och mer fisk, gärna små fiskar som kan fiskas med låg energianvändning, som sill och skarpsill, för att inte avvika från den rådande matkulturen. Köttet kan till viss del ersättas av proteingrödor som spannmål och baljväxter, menar Ulf Sonesson. Men både proteingrödor och små fiskar har samma utmaning.
– Det krävs mer förädling och produktutveckling för att ta fram goda och prisvärda produkter som skolbarn vill äta.
Läs hela artikeln i Cerealier - nr 1 2020
Text: Karin Janson
Foto: Cicci Jonson
Vad är linjär programmering?
Linjär programmering är en matematisk modell för att lösa optimeringsproblem när man har ett stort antal variabler och restriktioner. Ett vanligt användningsområde är djurfoder, där man blandar foderslag med olika halter av näringsämnen för att få fram ett näringsberäknat foder till ett så lågt pris som möjligt.
