Vägen till jordbruket har varit ganska krokig för Jan Ehrensvärd trots uppväxten på Tosterups gård på Österlen. Han har varit dammsugarförsäljare i östra Tyskland, sålt förpackningsmaskiner i Ungern och Australien, haft eget logistikföretag i Australien och arbetat inom larm- och övervakningssektorn med företagsförvärv i Asien, Europa och Nordamerika. Nu fokuserar han på lantbruket och på årets föreningsstämma valdes han in i Lantmännens koncernstyrelse.

– Vi måste börja prata om lantbruksnäringen som en av de fräckaste branscherna man kan jobba i! Om vi mest pratar om dålig lönsamhet och vilka stöd vi behöver kommer vi aldrig att kunna rekrytera de bästa personerna till våra företag. Så låt oss i stället berätta att detta är en framtidsbransch och att vi som jobbar i den har en stark framtidstro!

Koncernstyrelsens senast invalde, Jan Ehrensvärd, tar alla möjligheter att lyfta fram den starka entreprenörskraft som finns i de gröna näringarna och försöker själv vara ett föredöme. När han tog över gården efter sin far 2009 hade han många års erfarenhet i förvärvslivet som allt från försäljare till vd. Han hade varit i arbetat i skilda branscher och i många länder. All den samlade erfarenheten tog han med sig tillbaka till sin barndoms gård och det har han nu också i bagaget i arbetet i Lantmännens koncernstyrelse.

När förfrågan från valberedningen kom kändes det helt rätt för Jan.
– Att det är en stor koncern med verksamhet både i Sverige och utomlands är inspirerande. Det är kanske lite för tidigt att säga vad jag kan bidra med, men jag har ju både erfarenhet av att driva jordbruksföretag och att arbeta internationellt. De internationella relationerna är något jag känner mig trygg i och jag vet vilka utmaningarna är.

Valdes in under pandemin

När Jan valdes in i koncernstyrelsen skedde det mitt under den mest intensiva fasen av covid-pandemin. Hur har det gått att komma in i den nya styrelsen under dessa speciella omständigheter?

– Jag har fått en kanonintroduktion, faktiskt mycket bättre än vad den skulle blivit i normala fall. Under maj och juni hann jag med webbmöten med samtliga chefer i koncernens ledning. Jag hade aldrig hunnit möta alla så snabbt om jag skulle rest runt för att träffa dem. Vi har också haft två fysiska möten i styrelsen, så det känns som jag kommit bra in i arbetet.
Vad är dina intryck efter detta första halvår?

– Lantmännen har byggt en fantastiskt bra kultur och har kunnat rekrytera bra folk. Det finns en framåtsyftande känsla i hela koncernen och man verkar vara trygg med att kunna leverera det samhället behöver. Här finns både musklerna och kompetensen att skapa mervärde av lantbrukets produkter.

Att befinna sig i primärledet och få lönsamhet i verksamheten är en svår ekvation, men Jan menar att det är just därför en organisation som Lantmännen behövs. Grunden är värdeförädling, ett begrepp han gärna återkommer till:

– Vetepriset är lågt, men det är ju inte konstigt när utbudet i Sverige är så stort och särskiljningen så liten. Lantmännen kan däremot värdeförädla råvaran och ge pengar tillbaka. Det är logiskt. Det är sådant som den enskilde lantbrukaren har svårt att göra själv. Lantmännen har därmed en enormt viktig uppgift och vi måste genom vår storlek kunna visa att vi är mer kostnadseffektiva än andra, att vi kan erbjuda mer spännande koncept som betalar bättre än andra och ta fram mer innovativa lösningar som stärker både Lantmännens och medlemmarnas lönsamhet. Gör vi detta så kommer vi stärka relationen till nuvarande medlemmar och troligen också attrahera nya.

Med lönsamhet i centrum

Mycket är bra, men det finns förstås alltid förbättringsområden. Jan upplever till exempel att de flesta aktörer i branschen erbjuder sina produkter och tjänster utan att kunna redogöra för hur lönsamheten på gården påverkas i positiv riktning.

– Jag tror det finns stora möjligheter att vässa erbjudandet genom att ha jordbrukarens lönsamhet i centrum av diskussionen. Då krävs det förstås att säljaren verkligen förstår den individuella jordbrukarens förutsättningar och att man med hjälp av kalkyler och ett nära samarbete kan erbjuda rätt maskiner, rätt grödor och tillhörande insatsvaror.

Jan ser ljust på förutsättningarna för svenskt lantbruk och ser en spännande framtid för odlingen, inte minst genom det gröna proteinskiftet, men även inomområden som biobränslen, kolinlagring och det starka konsumentintresset för hållbart odlad mat.

– Sverige ligger långt fram i dessa frågor och jag hoppas verkligen att sunt förnuft och vetenskapliga fakta får råda i lantbruksfrågorna och att beslutsfattare i EU och på svensk regeringsnivå inte viker sig för populistisk påtryckning av grupper som drivs av särintressen med känslostyrda bakomliggande agendor.

När han tog över efter sin far kunde han inte särskilt mycket om lantbruk, men hade förmånen av att ha ett väl inkört arbetslag på gården:

– Det fanns redan fantastisk personal som sedan länge tagit ett stort ansvar och jag insåg snabbt att här gällde det att lära sig av dem, medan jag bäst fokuserade på det jag kunde bidra med. Min fru Catherine och jag började fundera över vad vi kunde göra för att bredda verksamheten så att vi kunde skapa en mer levande gård där det fanns möjlighet att skapa mervärden i de produkter vi skulle producera och sälja.

Den ena idén efter den andra togs upp och förkastades. Det gällde att hitta något som kunde vara både roligt och lönsamt. Bland annat tittade paret ett tag på att starta ett mikrobryggeri.

– I samband med att vi funderade på mikrobryggeri fick vi kontakt med Carlsberg. Tillsammans med dom skapade vi ett koncept för deras öl Eriksberg där vi kunde erbjuda konsumenten en känsla av närhet till hur ölen kommit fram på ett hållbart sätt. Tosterups historia, Österlens fina bördighet, full spårbarhet och kvalitetskontroll var viktiga ingredienser och samarbetet som nu varit i sex år har haft starkt tillväxt.

Äpplen och cider

Något mikrobryggeri blev det inte, marknaden kändes övermättad. Men funderingarna fortsatte och landade till sist i en satsning på äpplen som ett led i att komma närmare konsumenten.

– Åren 2014-15 satte vi 50 000 äppelträd och det har gjort dunder på alla plan. Vi har ett kanonbra team på plats och som mest är vi 24-25 personer i plocksäsong. Med äppelodlingen händer det något hela tiden, året runt och det stora intresset för äpplen har också gjort att vi fått mycket fler turister på besök. Vi förädlar en allt större del av äpplena till alkoholfri must, cider och verjus men har även två sorter med alkohol och alla säljs under varumärket Tosterup.

Jan visar upp flaskorna ur sortimentet. Elegant är grundtanken. Mörktonade flaskor med etiketter som för tankarna till de franska slottsvinerna.

– Den som vill dricka alkoholfritt på restaurangen eller festen ska känna sig lika bortskämd som övriga gäster, med en god dryck med snygg design. Mer än 80 procent av det vi säljer går därför just till restauranger och sedan i våras så säljer vi också alltmer här hemma på gården till alla hemestrande svenskar.

Kockarnas kamp

Kontakten med restaurangvärlden har fått en extra skjuts genom TV-programmet Kockarnas kamp. Sedan fyra år tillbaka spelas programmet in på Tosterup.

– Med Kockarnas kamp får vi både en fantastisk möjlighet att bygga vårt varumärke genom en miljonpublik i TV4 på bästa sändningstid. Dessutom träffar vi några av Sveriges bästa kockar som ofta tar in våra drycker på sina restauranger.
Innan Jan valdes in i Lantmännens styrelse satt han bland annat i LRF:s riksförbundsstyrelse.

– Det är väl så nära politiken jag kommit. Ett intressant uppdrag med enorm bredd. Jag är ingen specialist vare sig på djur eller växtodling, men det var spännande att få komma in i LRF med helt andra erfarenheter och jag tror att jag kunde bidra genom att se frågeställningarna ur andra perspektiv. Jag fick arbeta med en stor bredd av frågor, bland annat minerallagstiftningen, strategin för LRFs dotterbolag och LRF Växtodling. Det jag tyckte var allra roligast var att träffa unga lantbrukare och studenter och peppa dem att våga satsa på sina drömmar i de gröna näringarna.

Att attrahera och rekrytera framtidens jordbrukare är en överlevnadsfråga som Jan ser det:

– Vi måste bli bättre på att beskriva vår fantastiska arbetsmiljö, att vi är en stor del av lösningen på klimatproblematiken och visa på alla de fina exempel där svenska lantbruksföretagare tagit fram innovativa produkter som helt bygger på det svenskodlade. Till och med corona-pandemin ger oss skjuts eftersom självförsörjningen blivit en central fråga. Digitalisering och innovationer kommer förändra väldigt mycket på kort tid och det tror jag också är något som våra unga kan se som en spännande anledning att söka sig till branschen.

Text och bild: Helena Holmkrantz