Spaning inför skörd 2019

Fjolårets torka med nästan halverade spannmålsskördar slog hårt mot svenskt lantbruk och kommer att ha konsekvenser under flera år framåt. Lantmännens experter har sammanställt en lägesbeskrivning inför skörden 2019, med några första positiva tecken – framförallt ser de stora höstsådda arealerna som lägger grunden för nästa års skörd lovande ut. Läs om höst- och vårsådd, växtförädling, precisionsodling och övriga satsningar på framtidens jordbruk.

Källa: SCB och Jordbruksverket

Positiva utsikter inför skörd 2019

"Inför skörd 2019 ser förutsättningarna bra ut då stora arealer såddes i höstas - arealer som ligger över snittet för tidigare år." 

Mikael Jeppsson, spannmålschef Lantmännen

Inför skörd 2019 ser förutsättningarna bra ut då stora arealer såddes i höstas. Höstgrödorna ligger på cirka 600 000 hektar totalt, att jämföra med 447 000 hektar året innan och 510 000 hektar för femårssnittet. De höstsådda spannmålsgrödorna ökade med 40 procent (från 357 000 hektar till 501 000 hektar) och rapsodlingen med drygt 10 procent (från 90 000 hektar till 99 000 hektar). Höstens gynnsamma väder har skapat en bra etablering av höstgrödorna. Grundvattennivåerna är dock låga i landet och det krävs betydande nederbördsmängder för att återställa nivåerna. Internationell handel förblir viktigt för att kunna klara stora svängningar i skördevolymer. Lantmännen har ett etablerat nätverk, både genom egna bolag runtom i Östersjöområdet som kan bidrar till försörjningen av spannmål i Sverige, och genom exportaffärerna.

Lantbrukarnas riskhantering i fokus

Fjolårets torka har satt ännu större fokus på lantbrukarnas riskhantering och det blir därför viktigt att tänka igenom dessa frågor för att sätta upp försäljningsstrategier: Vilket pris är det lägsta som jag vill och kan sälja till? Vilket pris är jag nöjd med om det skulle stiga? Hur mycket vågar jag maximalt sälja av den kommande skörden vid de olika tidpunkterna under grödans utveckling? Svaren på de här frågorna är grunden för att säkra upp försäljningen, och det finns möjlighet att pröva fler verktyg för prissäkring framåt, exempelvis finansiell handel inom Lantmännen.

Viktiga insatser för att säkra skörden

"Det är viktigt att ha en bra odlingsstrategi vad gäller val av gröda, växtföljd, växtskyddsstrategi och gödsling."

Peter Annas, växtodlingschef

Flera insatser inför växtodlingssäsongen 2019 är viktiga; att ha en bra odlingsstrategi vad gäller val av gröda, växtföljd, växtskyddsstrategi och gödsling och att anpassa insatserna efter grödans potential – gärna på fältnivå. Lantmännen arbetar aktivt med precisionsodling, genom teknikföretaget Dataväxt, vår säljkår och via rådgivning för att stödja lantbrukarna i sina beslut. Gödsling och användning av växtskydd på ett effektivt och hållbart sätt för att optimera skörden och lönsamheten kommer att vara särskilt viktigt kommande år. Gödselpriserna har under några år varit pressade av låga energipriser och stor export från Kina. Även gödselåret 2018-2019 startade med relativt låga priser i juni. I takt med stigande naturgaspriser och minskad export från Kina steg dock priserna kraftigt under sommaren och tidig höst 2018 för att sedan plana ut. Lantmännen säkrade en relativt stor volym som kunde säljas innan priserna steg. Fjolårets torka medförde att det gödslades mindre i Sverige under året, många la inte på de sista givorna och en del gödsel blev kvar på gården. Inför skördeåret 2019 räknar vi med något högre gödselpriser.

Bristen på vårutsäde lindras

Vad gäller tillgången på utsäde för vårsådden har bristsituationen mildrats genom EU-dispenser –utsäde får lov att användas en säsong längre än vad som normalt är tillåtet – och genom import. Priserna har drivits upp på grund av råvaruprisökningen som följer spannmålsmarknaden, och av minskade tillgängliga volymer och kvalitetsutmaningar. Vad gäller tillgång på utsäde inför höstbruket 2019 ser situationen än så länge bra ut, även om vi kommer att vara mer beroende av kommande skörd än ett normalår då de överlagrade volymerna inte är lika höga som vanligt. Prisbilden kommer att följa marknadssituationen och utvecklingen av priserna på spannmålsmarknaden.

Svenska frömarknaden prioriteras i år

Vad gäller prisutvecklingen inom frö så är priserna internationellt mer eller mindre oförändrade jämfört med tidigare år. Inom ekologisk odling är prisnivån något stigande på grund av ökad efterfrågan internationellt. Däremot drabbades insådderna av frö som kommer att skördas hösten 2019, i och med fjolårets torka, vilket kan medföra brist på volym till försäljningen 2020. Lantmännen har inför vårsådden 2019 valt att prioritera den svenska marknaden och säkerställa tillgången för svenska lantbrukare med en tillfälligt minskad export av frö. Vi ser också att tillgången av frö inför vårsådden 2020 kommer att vara påverkad med en viss risk för att innehållet i vissa vallfröblandningar kommer behöva ses över för att säkerställa behovet på den svenska marknaden.

Foder i fokus

"För att möta kommande utmaningar inom animaliebranschen som helhet krävs höjda avräkningspriser från slakterierna och handeln."

Kristina Gustafsson, foderchef Lantmännen 

Animalieproducenterna påverkades av förra årets svåra torka. För många av våra mjölk- och köttproducenter blev förstaskörden av grovfoder halverad och många fick också uppleva en utebliven andraskörd. En del regn i slutet av sommaren kunde rädda hem en tredjeskörd och i vissa fall fjärdeskörd. Lantmännens grovfoderersättare kunde lösa en stor del av bristen på grovfoder på gårdarna, men med betydligt ökade kostnader som följd. Även gris- och fjäderfäproducenter drabbades mycket hårt ekonomiskt genom halverad skörd på de allra flesta håll. Långa slaktköer och överskott av smågrisar och ägg och avräkningspriser som inte följer prisutvecklingen på marknaden gör att det kommer fortsätta att vara ett ansträngt ekonomiskt läge i hela branschen.

För att möta kommande lönsamhetsutmaningar och skapa en stabil marknad och tillväxt inom animaliebranschen som helhet krävs höjda avräkningspriser från slakterierna och handeln. Ett mer extremt väder kommer att kräva en ökad flexibilitet hos lantbrukarna med högre beredskap där möjlighet till bevattning samt kapacitet att överlagra råvaror kan komma att behövas. Flexibilitet kommer även att krävas inom foderproduktionen i Lantmännens fabriker.

Lantmännen lägger stort fokus på att klimatanpassa sina foder. En hållbar produktion med klimateffektiva foder kommer också bidra till att bibehålla en hög produktion på gården. Vad gäller fodersortimentet för nötkreatur har Lantmännen kunnat sänka klimatbelastningen med upp till 30% jämfört med tidigare sortiment till samma pris. På grisfodersidan är minskningen upp till 10%. Lantmännen kommer att fortsätta att tillsammans med föreningen Foder & Spannmål och övriga aktörer i foderbranschen uppdatera och komplettera en nationell databas för de vanligaste svenskproducerade råvarorna. Med databasen kan branschen fortsätta att arbeta tillsammans för att minska klimatpåverkan från svenska foderprodukter.

Stora satsningar på växtförädling

"Växtförädling ger oss möjlighet att ta fram nya mer tåliga grödor med förstärkta hälsoegenskaper anpassade till svenskt odlingsklimat och industrins behov. Detta kommer krävas i framtiden."

Annette Olesen, växtförädlingschef Lantmännen

Växtförädling ger oss möjligheter att ta fram nya mer tåliga grödor med förstärkta hälsoegenskaper, anpassade till svenskt odlingsklimat och industrins behov. Detta är något som kommer att krävas framöver i och med större vädervariationer och för att kunna öka livsmedelsproduktionen, samtidigt som vi minskar påverkan på klimat och miljö. Vi satsar stora resurser på det här sedan lång tid tillbaka och arbetet har nu accelererats ytterligare, inte minst genom samarbetet i Grogrund, SLU:s kompetenscenter för växtförädling. Lantmännen har flera stora projekt igång, exempelvis har de första korsningarna gjorts inom projektet ”Framtida åkerbönor för livsmedel och foder” och vi har påbörjat en satsning på förädling av robust och högkvalitativt vete för ökad livsmedelsförsörjning. Forskning på perenna sädesslag är också intressant för att få fram tåligare fleråriga grödor med större rotsystem som klarar framtidens klimat bättre. Men denna forskning ligger 10-15 år framåt i tiden.

Bevattningsåtgärder för framtiden

En annan fråga som har dykt upp i spåren av torkan är vattentillgången. Det är bekymmersamt med låga grundvattennivåer och idag saknar vi vatten över i stort sett hela landet och behöver påfyllning av nederbörd i stora mängder för att få ut den fulla potentialen av grödorna. Ser vi liknande torka med jämna mellanrum framöver är detta något som lantbrukare måste ta i beräkning, det vill säga se till att ha resurser och kapacitet för att sätta in vattenåtgärder. Diverse bevattningsåtgärder har börjat testas av svenska lantbrukare för att kunna möta torra perioder i framtiden. På Gotland har man nyligen kunnat visa upp ett slutet system där överblivet vatten från åkern, fyllt med näringsämnen, kan återföras till åkern vid behov – man använder alltså inte grundvattnet, som det råder brist på runtom i landet, i detta system.

Nytt precisionsodlingscenter i Skurup

"Lantmännenns precisionsodlingscenter hjälper lantbrukaren att optimera insatserna på åkern - med rätt mängd på rätt plats - vilket minskar risken för näringsläckage."

Johan Wågstam, precisionsodlingsspecialist Lantmännen Maskin

Precisionsodlingsteknik med uppkopplade maskiner och redskap har fördelar för miljön samtidigt som insatserna kan effektiviseras och ge lantbrukaren högre skördar. Lantmännens precisionsodlingscenter, det första i sitt slag i Sverige, samlar kunskap, kompetens och maskiner som hjälper lantbrukaren att optimera insatserna på åkern, exempelvis vad gäller växtnäring – med rätt mängd på rätt plats, vilket minskar risken för näringsläckage. Lantmännen ingår även i flera forskningsprojekt, bland annat tillsammans med forskningsinstitutet RISE och SLU Ultuna som tagit fram en testbädd för ny teknik som ska göra lantbruket mer lönsamt och hållbart. Uppkopplade åkrar, självkörande eldrivna jordbruksmaskiner och avancerade system för dataanalys ska testas och utvecklas inom testbädden. Detta göra Lantmännen tillsammans med en rad andra teknikföretag, branschorganisationer, myndigheter och kommuner.

Mer och fler svenskodlade proteingrödor

Framöver satsar vi också på att ta fram fler svenskodlade proteingrödor, både konventionella och ekologiskt odlade. Lantmännen har under det gångna året testodlat linser, amarant, kikärtor, lupin och quinoa i Sverige. Man har också tittat närmare på rapsfrökakan som visat sig ha en mycket hög proteinhalt. Allt med förhoppning om att få fler svenska proteinalternativ på tallriken, och i vårt foder, framöver. Vegetariska alternativ gjorda på svenska råvaror från våra ägares gårdar är ett intressant spår framåt.