Lantmännen och branschen i Dagens industri: Sverige har inte råd att producera så lite mat

I en gemensam debattartikel i Dagens industri uppmanar Lantmännen, Arla Sverige, Livsmedelsföretagen, LRF och Scan Sverige politiken att skapa bättre förutsättningar för ökad svensk livsmedelsproduktion.
• 4 min lästid

Organisationerna lyfter upp Sveriges stora importberoende och ett handelsunderskott för livsmedel på 94 miljarder kronor i debattartikeln, vilket försvagar landets livsmedelsberedskap och ökar sårbarheten vid internationella kriser. Samtidigt visar branschens rapport Grön uppväxling att ökad svensk livsmedelsproduktion kan skapa omkring 19 000 nya jobb.

Branschen efterlyser tydliga produktionsmål, enklare regler, ökade exportsatsningar och bättre förutsättningar för investeringar.

Debattartikeln är undertecknad av Per Arfvidsson, vice vd för Lantmännen, samt företrädare för Arla Sverige, Livsmedelsföretagen, LRF och Scan Sverige.

Läs debattartikeln nedan.


Sverige har inte råd att producera så lite mat

Producerar Sverige tillräckligt med mat för att klara en svår kris eller ett krig? Det obekväma svaret är nej. Sverige är en av Europas största livsmedelsimportörer och bara hälften av maten vi köper produceras i landet. Resultatet är en trippelsmäll för Sverige.

1. Ett handelsunderskott för livsmedel på 94 miljarder kronor.
2. Ökad sårbarhet för prisökningar och störningar i omvärlden med svagare livsmedelsberedskap som följd.
3. Större osäkerhet för konsumenterna kring tillgång, pris och hur maten produceras.

Den svenska livsmedelsproduktionen är en basnäring som omsätter cirka 300 miljarder kronor och sysselsätter omkring 100 000 människor över hela landet.

Svenska lantbrukare och livsmedelsföretag producerar mat med låg användning av antibiotika, hög djurvälfärd, god kontroll genom hela livsmedelskedjan samt en användning av växtskyddsmedel som är en av de lägsta i Europa.

Lönsamheten i jordbruket och livsmedelsindustrin har länge varit oroväckande svag – under flera år på 2010- och 2020-talen var den till och med negativ. Svag lönsamhet begränsar möjligheterna att investera, utveckla och öka produktionen samt genomföra klimat- och miljöåtgärder.

I dag är bara ungefär varannan tugga vi äter baserad på svenska råvaror. I en tid av geopolitisk oro och återkommande störningar i viktiga handelsflöden blir beroendet av import ännu mer riskfyllt. Sverige bör sätta som mål att nå Finlands nivå, där fyra av fem tuggor kommer från den egna livsmedelsproduktionen.

Samtidigt har svensk livsmedelsproduktion enorm potential. Rapporten Grön uppväxling – ett samarbete mellan Arla, Lantmännen, Livsmedelsföretagen, LRF och Scan Sverige – visar att en ökad svensk livsmedelsproduktion kan skapa omkring 19 000 nya jobb, stärka handelsbalansen och beredskapen samt ge ökade skatteintäkter. Det ger också lantbruket och livsmedelsindustrin bättre förutsättningar för investeringar i klimatåtgärder, biologisk mångfald och djurvälfärd.

Regeringens Livsmedelsstrategi 2.0 har satt riktningen: svensk livsmedelsproduktion ska öka kraftigt fram till 2035. Grön uppväxling visar hur det kan göras. Lantmännen och Arla gör miljardinvesteringar i ny svensk förädlingskapacitet, och Scan Sverige stärker sin kapacitet i norra Sverige. Det skapar efterfrågan på svenska råvaror och bättre förutsättningar för lantbrukare att investera och producera mer.

Företagen agerar inom de ramar som politiken sätter, och nu behöver politiken göra sin del.

- Gör ökad svensk livsmedelsproduktion till ett skarpt och uppföljningsbart mål i genomförandet av den livsmedelsstrategi som hela riksdagen står bakom.

- Ta bort hinder för ökad produktion genom regelförenklingar och effektivare tillståndsprocesser samt skapa bättre förutsättningar för infrastruktur och vattenhushållning. Fler myndigheter, till exempel Livsmedelsverket, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna bör få tydliga uppdrag att förenkla och främja sektorns utveckling med höga krav på uppföljning.

- Satsa mer på livsmedelsexporten. Svenska råvaror och livsmedel har stor exportpotential, men jämfört med konkurrentländer som Irland och Danmark satsar svenska staten betydligt mindre på exportfrämjande insatser. Vid kris eller krig kan de normalt exporterade livsmedlen konsumeras i Sverige.

- Komplettera branschens egna klimat- och miljöinvesteringar med offentliga satsningar som Klimatklivet, Kväveklivet och stöd till naturbetesmarker.

- Prioritera EU-samarbetet. Den gemensamma jordbrukspolitiken får inte monteras ned och det är mycket viktigt att Sveriges unika tillväxtstrategi för livsmedelssektorn tillgodoses. Den är en förutsättning för rättvisa konkurrensvillkor och utan sådana kan inte svensk livsmedelsproduktion växa.

Den mat som inte produceras i vardagen kan inte heller trollas fram vid kris och krig. Med rätt förutsättningar kan Sverige producera mer god, högkvalitativ och näringsrik mat med omsorg om människor, djur och natur. Politikerna måste ge lantbruket och livsmedelsindustrin bättre förutsättningar att växa.

Cecilia Kocken, vd Arla Sverige 
Per Arfvidsson, vice vd Lantmännen 
Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen 
Mikaela Johnsson, vice förbundsordförande LRF 
Lars Appelqvist, vd Scan Sverige


För mer information 

Lantmännens presstjänst 
010-556 88 00
press@lantmannen.com