2021 års höstsådd är stor – jämförbar med föregående års rekordnivå, och trots en regnig höst i stora delar av Sverige ser grödorna generellt ut att ha klarat sig bra. Höstsådden av spannmål och oljeväxter uppgår enligt Jordbruksverket till 605 400 hektar, vilket är sex procent mer än genomsnittet för de senaste fem åren.
Rysslands invasion av Ukraina innebär en humanitär katastrof för miljontals människor. Kriget leder också till långtgående effekter på världens och Sveriges livsmedelsystem. Ukraina är en stor producent av vete, majs, solros och raps, och Ryssland har exporterat både spannmål och mineralgödsel. Tillsammans har både Ryssland och Ukraina en stor och avgörande roll för tillgången på gödsel, vete och majs i världen.
– En stor höstsådd är en förutsättning för en stabil skörd så det bådar gott inför skörden 2022, vilket är av yttersta vikt för Sveriges livsmedelsförsörjning. Sverige är – med undantag för torkåret 2018 – självförsörjande på spannmål, och exporterar även till andra länder. I en allt osäkrare omvärld är tillgången till mat och en god inhemsk försörjning viktigare än någonsin, säger Elisabeth Ringdahl, chef för Lantmännens division Lantbruk.
Höstgrödorna har mötts av olika utmaningar i olika delar av landet; allt från att grödorna tidvis har stått under vatten efter ihållande regnväder till viltskador från älg, hjort och vildsvin. Utvintring av grödor har märkts på vissa håll i landet, exempelvis i de östra och mellersta delarna av Sverige, där det tidvis har varit mycket kallt vilket har lett till att grödan frusit bort. I Mälardalen har det varit rejäl vinterpåverkan med hela eller delar av höstrapsfält som är utvintrade, och delar av höstvetefälten. Trots detta ser det överlag bra ut för grödorna.
En stor höstsådd innebär att vårsådden blir mindre, men höstsådda grödor har flera fördelar; de är mer robusta och mer högavkastande än vårsådda grödor. Vad gäller vårsådda grödor ökar bland annat raps mycket i år – efterfrågan på vårrapsutsäde är drygt 50 procent högre jämfört med samma tid förra året – och även efterfrågan på proteingrödor, exempelvis ärtor, stiger.
– Nu avslutas vårbruket i stora delar av landet, lantbrukarna har arbetat intensivt med att harva, så och gödsla. I söder startade vårbruket tidigt och grödorna börjar så smått komma upp nu. Att vårbruket startar ger alltid en positiv känsla, men i år är situationen för de svenska lantbrukarna extraordinär. Läget är tufft med kraftigt stigande priser på bland annat gödning, drivmedel och energi, vilket ökar riskerna i odlingen. Det faktum att vi vet att det kommer vara störningar i spannmålsvärdekedjan under en tid framöver gör årets skörd extra viktig, säger Johannes Åkerblom, växtodlingschef på Lantmännen.
Förra årets skörd var lägre än väntat, knappt fem miljoner ton. Med en stor höstsådd och ett bra vårbruk är förutsättningarna för årets skörd i detta tidiga skede goda, men som alltid styrs skördeutfallet av väderomständigheterna fram till skörd. När sådden nu är så gott som färdig i de stora odlingsområdena i Sverige behövs verkligen nederbörd, men i prognosen syns inget regn än. Lantmännen släpper sin skördeprognos i juli månad.
Bilder finns på https://lantmannen.se/bildbanken.
För mer information, kontakta gärna:
Lantmännens pressavdelning
Tel: 010 556 88 00
E-post: press@lantmannen.com