Lantmännens prognos för årets skörd av spannmål uppgår till 5,6 miljoner ton, vilket är lägre än 2020 års skörd och något lägre än snittet för de senaste fem åren, det extremt torra året 2018 undantaget.
– Vi ser ut att gå emot en skörd som är mindre än de senaste två årens stora skördar. Som alltid är där regionala variationer men i år är variationerna ovanligt stora. Lantbrukarna har optimerat de insatser som krävs, för att utifrån förutsättningarna maximera avkastningen, och nu ser vi på Lantmännen fram emot att ta vid och hantera skörden på bästa sätt. Det gör vi genom att bereda stor kapacitet för mottagning, torkning och lagring av spannmål och genom att stå logistiskt väl förberedda för att ta emot de svenska lantbrukarnas skörd, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.
Samtidigt som prognosen indikerar utsikter om en något lägre skörd fortsätter Lantmännen att arbeta för ett mer hållbart och resurseffektivt lantbruk. Det görs bland annat genom utveckling av och investeringar i digitala lösningar, växtförädling och kolinlagring, med målsättningen att öka skördarnas storlek samtidigt som lantbrukets klimatpåverkan minskar.
– Att säkra ett livskraftigt svenskt lantbruk och en god livsmedelsförsörjning är av största vikt. Med skörden som utgångspunkt tar vi på Lantmännen, tillsammans med våra medlemmar – svenska lantbrukare – ansvar från jord till bord, och genom smart resursnyttjande och innovation levererar vi ett hållbart lantbruk i världsklass, säger Per Lindahl, Lantmännens styrelseordförande.
Utöver investeringar i jordbruket har Lantmännen de senaste åren satsat miljardbelopp i utvecklingen av spannmålsvärdekedjan och kritisk infrastruktur för livsmedelssektorn. Bland dessa investeringar kan nämnas stora satsningar på gröna proteiner i Norrköping, värmebehandlad havre i Kimstad, nya spannmålsanläggningar i Hammenhög, Hargshamn och Västerbotten samt ny lagerkapacitet på ett flertal platser.
Resan mot skörd 2021
Förutsättningarna har varierat i olika delar av landet, framförallt vad gäller mängden nederbörd. I de södra delarna av Sverige ser skörden ut att gå mot en nivå som knappt når upp till normala nivåer orsakat av torka i juni. Längre norrut, i synnerhet kring Mälardalen, förväntas en något mindre skörd till följd av stora nederbördsnivåer under våren.
Under hösten 2020 etablerades en rekordstor höstsådd, tack vare att lantbrukarna kunde tröska föregående års skörd väldigt snabbt. Under hösten var förutsättningarna goda och grödorna kunde etableras på ett bra sätt.
Vintern kom relativt sent och kraftfullt med mycket låga temperaturer. I vissa delar av landet innebar det att grödor frös bort då de saknade skydd från kyla och blåst, medan de fält som hade ett skyddande snötäcke klarade sig bra.
Vårbruket startade senare än vanligt i stora delar av landet. Kyla och kraftig nederbörd försvårade arbetet med sådden och den efterföljande etableringen, i synnerhet i området kring Mälardalen. Ännu idag ligger grödan i mellersta Sverige efter i sin normala utveckling till följd av den sena sådden. Detta kommer resultera i en begränsad potential i skördeavkastningen på vårgrödorna i Mellansverige.
I Götaland låg grödorna efter i utvecklingen väldigt länge, som en följd av den kalla våren. Mängden soltimmar och höga temperaturer i juni stressade grödornas utveckling på ett sätt som gör att de idag ser ut att gå mot en svagare skörd än normalt.
I Norrland har sådden förlöpt väl. Här sår man främst på våren och det är nästan uteslutande korn. De bestånd som kommit upp ser ut att ha etablerats väl, men det är ännu för tidigt att säga något som skördepotentialen i norr.
Summerat över landet ser höstgrödorna ut att ha goda förutsättningar för att kunna ge en normal avkastning medan de vårsådda grödorna (havre, vårkorn, vårvete, vårraps, ärter) ser ut att generera en lägre totalskörd.
Sveriges lantbrukare har satsat på höstvete
Inför skörd 2021 har de svenska lantbrukarna satsat mer på vete än brukligt, främst beroende på att hösten 2020 gav goda förutsättningar för en stor höstvetesådd. Höstvete är en mer robust gröda som klarar påfrestningar bättre och vete avkastar normalt bättre än annat spannmål. Efterfrågan på vetebaserade produkter (exempelvis mjöl och pasta) är fortsatt god i dagligvaruhandeln, men framförallt ökar efterfrågan generellt i världen. Kinas ökade produktion av griskött leder till ökat behov av foderspannmål och det senaste året har Kina mer än fördubblat importen av spannmål.
– Den svenska förbrukningen av spannmål är en viktig grundförutsättning för svenskt lantbruk men även exporten har stor betydelse. 30 procent av den svenska spannmålsproduktionen exporteras och ger viktiga exportinkomster och skapar en stabilitet i självförsörjningen. Vete är den största exportvaran följt av maltkorn och grynhavre, säger Mikael Jeppson, spannmålschef på Lantmännen.
Skörden startar i södra Sverige i slutet av juli och svenska lantbrukare över hela landet förbereder sig nu på ett intensivt arbete med årets viktiga skörd.
Läs gärna mer om den kommande skörden i Lantmännens skördeprognos. Bilder finns på https://lantmannen.se/bildbanken.
För mer information, kontakta gärna:
Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen
Tel: 0703 19 53 60
E-post: mikael.jeppsson@lantmannen.com
Per Lindahl, Lantmännens styrelseordförande
E-post: per.lindahl@lantmannen.com
Lantmännens pressavdelning
Tel: 010 556 88 00
E-post: press@lantmannen.com