Cirkulär och biobaserad ekonomi är en av regeringens fem strategiska samverkansprogram som ska bidra till att möta flera av de samhällsutmaningar vi står inför. Målsättningen är att klara livsmedelsförsörjningen, energifrågan och övergången till en cirkulär och biobaserad ekonomi i ett samlat grepp. Det handlar om nya sätt att tillvarata jordens resurser. Det är grundläggande med en hållbar och giftfri råvaruproduktion.
Jag tycker detta är ett lovvärt initiativ. För att klara morgondagens utmaningar krävs precis det här – nya angreppssätt, en helhetssyn och samarbete på riktigt.
Hållbarhet i livsmedelsbranschen kan i dagsläget lite grovt sammanfattas med att alla satsar på ekologiskt, olika initiativ för att minska nötköttkonsumtionen och att alla är överens om att det slängs för mycket mat, men ingen vet riktigt vad man ska göra åt det.
Det finns naturligtvis olika skäl för dessa satsningar, men samtidigt saknar jag diskussionen om de större greppen, en helhetssyn på hur olika typer av resurser utnyttjas på ett optimalt sätt och hur saker och ting hänger ihop.
Åter till nötköttet som exempel. Kor får klä skott för mycket av klimatproblematiken och givetvis är metan från idisslarna en del av klimatfrågan. Samtidigt kan kossan omvandla gräs, som växer där andra grödor inte kan odlas, till högvärdiga livsmedel och på så vis kan vi använda marker som annars inte kan användas till livsmedelsproduktion. Att odla vall som foder till nötkreatur är också en viktig del av en hållbar växtföljd, inte minst viktigt inom den ekologiska odlingen. Stallgödseln är också en viktig växtnäringsresurs i odlingen. Betande djurs betydelse för biologisk mångfald är avgörande. Det rådande ensidigt negativa bilden av kossan i hållbarhetsdebatten är olycklig och ett exempel på brist på helhetssyn och nyansering. Hållbart producerad mjölk och kött är en naturlig del av en hållbar diet även i framtiden.
Ett exempel på där nya cirkulära biobaserade systemlösningar ändå så smått börjar växa fram är Etha. Det är ett samarbete mellan Scania och Lantmännen Agroetanol för fossilfria transporter. Det nya bränslet Agro Clean Power 95 som Lantmännen har utvecklat och producerat och som Scania anpassat sina lastbilar används redan av 17 nyss levererade lastbilar som används av Arla för distribution av Arlas produkter i Stockholmsområdet. En 90-procentig minskning av klimatpåverkan från dessa transporter uppnås. Inte illa, men till det kommer också andra betydande hållbarhetsvinster.
Förutom biodrivmedel producerar Lantmännen Agroetanol proteinfoder från svensk spannmål som bland annat de kor som producerat Arlas mjölk äter. På så vis minskas behovet av att importera soja från Sydamerika. Lantmännen Agroetanol tar också hand om matsvinn från olika delar av livsmedelskedjan och använder det som råvara in i produktionen. Den biogena koldioxid som bildas i processen tas om hand i ett samarbete med AGA Linde och används som grön kolsyra i dryckesindustrin. Nästa steg är att effektivisera etanolproduktionen med hjälp av svampar som också ger en proteinrik livsmedelsprodukt. Den utvecklas nu med hjälp av Vinnova-medel och Lantmännen Cerealia till vegetariska proteinrika livsmedel.
Etha-samarbetet och den utveckling som pågår på Lantmännen Agroetanol är väldigt spännande och är ett bra exempel på hållbara systemlösningar som är baserade på biologiska system och producerar en mängd olika hållbara produkter och där resurserna nyttjas i flera steg i effektiva kretslopp. Ett tydligt, konkret och kommersiellt exempel på cirkulär bioekonomi. Denna typ av nya systemlösningar och samarbeten behöver vi se betydligt mer av om vi ska komma vidare i arbetet med nya lösningar för att möta framtidens behov av hållbar livsmedelsproduktion och fossilfria transporter från de resurser som planeten långsiktigt kan förse oss med.
För mer informtain om Hagainitiativet: http://hagainitiativet.se/omoss/Lantmännens blogg på Hagabloggen: http://hagainitiativet.se/claes-johansson-cirkular-bioekonomi-tar-oss-framat/