Forskning och innovation för robusta livsmedelssystem

Peter Annas, Lantmännens forsknings- och innovationsdirektör:

Min kollega Karolina Valdemarson skrev om robusta livsmedelssystem nyligen. En viktig fråga, där jag skulle vilja lägga till några tankar om behovet av samarbeten kring forskning och innovation.

Robusta livsmedelssystem bygger på helhetssyn längs hela kedjan från gård till konsument för att uppnå en hållbar livsmedelskedja. Detta är viktigt av flera skäl, några är att:

  • I och med klimatförändringar ställs allt högre krav på motståndskraft och anpassningsbarhet i vår bransch. Det kommer att krävas odling av bra sorter som klarar av att producera under olika klimatförutsättningar framöver. Även hotet mot biologisk mångfald är en fråga som kommer att bli allt mer aktuell att hantera.
  • Det måste finnas affärsmässiga villkor för att driva utvecklingen mot ökad hållbarhet i jordbruket, lantbrukaren måste få rimlig ersättning för att vara villig att producera. Då kan man säkerställa en robust, bra, uthållig produktion, vilket möjliggör investeringar i hållbarhet.
  • Det handlar också om självförsörjningsgrad, att vi i Sverige ska ha tillgång till mat för vår befolkning. Vi behöver öka den graden och ett robust system klarar det bättre. Det är en fråga som under lång tid inte varit uppmärksammad, men som lyfts i Livsmedelsstrategin och naturligtvis blivit extra aktuell i och med den pågående pandemin. 2018 års extrema torka visar också på behovet.
I framtiden ställs allt högre krav på motståndskraft, och odling av bra sorter som klarar av att producera under olika klimatförutsättningar.

För att åstadkomma robusta system krävs en högre grad av samverkan och helhetssyn genom värdekedjan, där forskning och innovation är nyckelfrågor. Här sker just nu ett viktigt arbete inom Sweden Food Arena, en nationell arena där företag inom kedjan samverkar kring forskning och innovation för en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor. Riksdagen antog år 2017 en livsmedelsstrategi med visionen att den svenska livsmedelskedjan år 2030 ska vara globalt konkurrenskraftig, innovativ, hållbar och attraktiv att verka inom. I dagarna lanserades Sweden Food Arenas rapport vilken utgör den svenska livsmedelssektorns forsknings- och innovationsagenda för att uppnå livsmedelsstrategins vision. Lantmännen har deltagit aktivt i arbetet med att utveckla agendan.

Sweden Food Arena är en nationell arena där ett 60-tal företag och branschorganisationer inom livsmedelsbranschen samverkar för en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor.

Att samarbeta med olika universitet och högskolor är naturligtvis också en avgörande del i detta, på samma sätt som att vi bör utveckla partnerskap med företag. Forskning och utveckling bygger på delad kunskap. Ensam är inte stark, det behövs fler hjärnor för att nå resultat. Våra redan existerande forskningssamarbeten visar på goda exempel och inspiration. Jag vill här lyfta fram SLU Grogrund där industriintressenter och forskningen arbetar nära varandra, jag deltar för Lantmännen i styrgruppen. Målet med verksamheten är att utveckla kunskap och nya metoder som bidrar till förädling av livsmedelsgrödor för ökad innovationspotential, livsmedelsförsörjning och konkurrenskraft i enlighet med målen i regeringens livsmedelsstrategi.

ThermoSeed är en unik, egenutvecklad biologisk metod som behandlar utsäde och gör den fri från smitta. Detta leder till ett minskat behov av bekämpningsmedel, och fördelar för blommor och bin i odlingslandskapet.

Innovationen ThermoSeed är ett gott exempel på att Lantmännens forskningssamarbeten lett till konkreta bidrag till miljömässig hållbarhet i jordbruket och robusta livsmedelssystem, både i Sverige och internationellt. ThermoSeed som tagits fram i samarbete med SLU, är en unik, egenutvecklad biologisk metod som behandlar utsäde och gör den fri från smitta med hjälp av varm fuktig luft istället för med kemikalier.

Vi på Lantmännen har också en forskningsbaserad och innovativ ansats i egna utvecklingsprojekt. I Lantmännens ”Projekt specialgrödor” testas nya grödor i svenska förhållanden. Hittills har vi gjort försök med ca 20 grödor, bland annat soja och andra sorters bönor, olika slags linser, och näringsrika frön som amaranth och quinoa. En del grödor går inte bra, men en hel del fungerar att odla i vårt klimat.

Lantmännen producerar redan svenskodlade bönor storskaligt för varumärket Go Green.

Linser är under uppskalning och produceras just nu på 45 hektar, vilket kan ge 80-100 ton linser i år. För att hantera den nya skörden har vi inlett ett samarbete. Vi på Lantmännen saknar i nuläget processteknik för linser men har slutit avtal med Kalmar Ölands trädgårdsprodukter, som kommer att rensa och packa linserna för att sedan leverera dem till Lantmännen Cerealia. Vi producerar redan svenskodlade bönor storskaligt för varumärket Go Green, vilket baseras på försök inom ”Projekt specialgrödor”. Svenskt durumvete odlat på Gotland är ett annat exempel.

Vi på Lantmännen kommer att fortsätta utveckla Framtidens jordbruk och som jag ser det kommer starka samarbeten inom forskning att vara avgörande för att nå hela vägen fram.

Kontakta Peter?
Tel: 070-699 03 65
E-mail: peter.annas@lantmannen.com