Åren går – kommer vi klara att nå Science Based Target?

2019 lanserade vi på Lantmännen Framtidens Jordbruk, en vision för ett hållbart och lönsamt jordbruk med ökande skördar och klimatneutralitet 2050. Varje år samlar vi aktörer från branschen, politik, akademi och civilsamhälle till kunskapsseminarier där framsteg och gemensamma utmaningar diskuteras.  

2015 lanserades Science Based Targets initiative, anslutna företag är nu på väg över i genomförande efter en lång period av kartläggning och kunskapsutveckling. Nu måste vi samverka. FLAG-målen, Forest Land and Agriculture ger specifika mål för den sektor vi verkar inom. Lantbruket är helt central för klimatarbetet, förutom klimatomställningen som gäller för alla branscher, finns det möjligheter att lagra in koldioxid via fotosyntesen. Det är den sektor som först märkt av av vad klimatförändringarna betyder i praktiken.  

Årets möte gav inspiration och framtidshopp i en tid då många tvekar inför den omställning som krävs. Stora hållbarhetssatsningar skjuts upp och ifrågasätts. Därför kändes det särskilt relevant att lyfta fram hur Lantmännen fortsätter med samma kraft på den inslagna vägen. Vårt mål att nå klimatneutralitet 2050 enligt Parisavtalet och samtidigt öka avkastningen ligger fast. Några exempel på vårt arbete är att vi investerat över en halv miljard i växtförädling de senaste fem åren. Vi har lanserat fossilfri gödning tillsammans med Yara och kan nu erbjuda fossilfri produktion av livsmedel i industriell skala. På våra framtidsgårdar, Svalöv, Bjertorp och Viken, visar vi att det går att odla mer hållbart redan idag. 

Det som nu krävs är att skala upp tillgängliga lösningar. I branschen har vi gemensamma mål genom handslaget i nätverket Hållbar Livsmedelskedja, och allt fler är anslutna till Science Based Targets. Vi har kunskap och mer och mer tillgängliga data, till exempel genom Agrosfär, som ger underlag för beslut. Vi vet vad klimatanpassningen kommer att kosta genom LRF:s rapport om grön omställning. Kommersialisering av hållbara mervärden gör framsteg. Vårt koncept Klimat & Natur har snart funnits i 10 år och erbjuder nu spannmål odlat utan fossil energi, vilket gör det möjligt att nå 2030-målen redan idag. 

Vad är det som hindrar att utvecklingen tar fart. De är framförallt tre frågeställningar som i dagsläget bromsar arbetet. 

• Pris eller klimatavtryck? Det är avgörande att lösa finansieringsfrågan. Vi behöver en samsyn kring att omställningen har ett pris värt att betala. Tidiga åtgärder i råvaruproduktionen ger stor effekt på klimatavtrycket och därför är kostnaden en liten del av det totala priset. Vi behöver förståelse för att lantbrukaren inte ensam kan stå för kostnaden, men lantbrukaren är nyckelspelare i genomförandet. Finansieringsfrågan är helt avgörande att lösa ut. Det som är lätt och gratis är redan genomfört. För att komma längre krävs åtgärder som i dagsläget kostar mer.  

• Hitta rätt i datadimman. Bättre datakvalitet och mer specifik data är naturligtvis positivt, men jag upplever att det finns en övertro på värdet av gårds eller fältspecifik data ur ett omställningsperspektiv. Det primära är att få till förbättringsåtgärder med en dokumenterad effekt, utan dem kommer det inte hjälpa hur bra eller hur ofta vi kan mäta. Viktigt att komma ihåg att skörd och därmed också klimatprestanda från ett visst fält framförallt avgörs av sådana saker som inte går att kontrollera, såsom jordart, mikroklimat och årsmån. Vi kan heller inte alltid vänta på certifieringar och beräkningsprotokoll utan kan redan nu sätta fart på de åtgärder vi gör skillnad.  

• Definiera regenerativt jordbruk. Ett ökande fokus på att utveckla hållbarhetsaspekter i jordbruket sammanfattas ofta i begreppet ”regenerativt”. Här saknas gemensamma definitioner, vilka behövs för att arbetet inte ska stanna på konceptuell nivå. Vi bör återigen koncentrera oss på åtgärderna som är relevanta på respektive gård och värdekedja och se till att de blir genomförda. Etiketten är av mindre vikt.   

Jag tar fasta på en av slutsatserna som togs upp i vårt seminarium: Science Based Targets har gett oss det gemensamma språket och skapat en kommersiell brygga i värdekedjan. Nu kan vi fokusera på genomförandet av åtgärderna som är nödvändiga för att nå våra gemensamma mål.