Mer extremväder påverkar skördar
Skörden 2024 blev sämre än väntat och skörden 2023 var den sämsta på 30 år. Trots ett alltmer effektivt och tekniskt utvecklat jordbruk är det inte självklart att skördarna ökar varje år. Vad är den långsiktiga trenden och hur kan spannmålsodlingens resultat utvecklas i framtiden? Elisabeth Ringdahl, chef för Lantmännens division Lantbruk resonerar om det i den här artikeln.
En skörd påverkar våra lantbrukares köpkraft, likviditet och planering. En svag skörd påverkar lantbrukarens möjlighet att investera, inte minst i hållbarhet. Lönsamhet på gård är därmed en nyckelfråga för att nå visionen Framtidens Jordbruk. Hög produktivitet är dessutom vägen till ett lägre klimatavtryck per kilo odlat spannmål, och en sämre skörd får en direkt negativ påverkan på utsläppen i relativa termer.
Vi på division Lantbruk arbetar med att utveckla våra affärer med lantbrukare och deras verksamhet i centrum. Vi köper in spannmål, säljer foder, utsäde, växtnäring, växtskydd, och maskiner inklusive service och reservdelar. Vi erbjuder produkter och rådgivning för att kunna driva växtodling och djurproduktion. Inom alla dessa områden finns potential att förbättra hållbarhetsaspekter, men ofta till en kostnad. Vårt uppdrag att bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar genomsyrar allt arbete vi gör och möjliggör även ett alltmer miljömässigt hållbart jordbruk.
Det gångna skördeåret gav en lägre skörd än vi hade hoppats. Tillsammans med den ännu sämre skörden 2023 påverkas lönsamheten hos våra lantbrukare negativt. Min kollega Johannes Åkerblom har beskrivit vädrets påverkan på skördarna i den här artikeln.
Vi har under 2000-talet haft en långsiktig trend med ökande skördar, men de senaste årens ostadiga väder har gjort att tillväxtkurvan ser mer osäker ut. Om man enbart ser till den gånga tioårsperioden ser vi en negativ trendlinje som måste vändas för att vi ska kunna nå visionen Framtidens Jordbruk. Lantmännens kan naturligtvis inte förändra vädret, men vi arbetar med de medel vi har för att öka motståndskraft och beredskap. Inom växtförädlingen utvecklar vi nya sorter som kan vara tork- eller regntåliga, metoder och teknik för precisionsodling blir allt bättre och våra strategiförsök lär oss hur vi bäst odlar specifika sorter. Dessa frågor är viktigare nu än för några år sedan. Ytterligare ett viktigt område är investeringsbehovet för klimatanpassning. I LRF:s rapport om kostnader för den gröna omställningen i jordbruket framgår behovet av investeringar inte minst i dränering och bevattning. Det kommer att behövas omfattande satsningar för att skapa bättre motståndskraft. Med mer investeringar kan vi växla upp potentialen för minskad klimatpåverkan.
I en större kontext kommer odlingen i Norden troligen bli allt viktigare, eftersom de klimatrelaterade utmaningarna i södra Europa förväntas bli ännu större. Sveriges roll som spannmålsproducent i ett globalt perspektiv är idag relativt liten men kan komma att växa.
Lantmännens roll är att driva utvecklingen av det svenska lantbruket trots växande utmaningar. Vi ser till helheten och investerar långsiktigt i växtförädling och forskning som kommer att bli än viktigare framåt vid ett förändrat klimat. Vi har unik kunskap om odlingsförhållanden i Skandinavien, där våra breddgrader ger särskilda behov. Men Lantmännen och våra medlemmar kan inte ensamt säkra en framtida hållbar svensk livsmedelproduktion. Flera aktörer måste vara med och bidra till den stora omställning vi står inför. Branschen och politiken kan driva frågor som gynnar svensk produktion, och att satsa på en förbättrad svensk beredskap kan hjälpa till.