Kollegorna och jag är i startgroparna för att dra i gång de forskningsprojekt som beviljades av Lantmännens Forskningsstiftelse i höstas. Det känns bra när alla delar faller på plats efter det arbete som påbörjades före sommaren, när utlysningstexterna till stiftelsens fokusområden ”Lantbruk och maskin”, ”Bioenergi och gröna material och ”Livsmedel och förpackningar” spikades. Den här gången prioriterade vi särskilt de möjligheter och utmaningar som identifierats inom ramen för Framtidens jordbruk. När ansökningssystemet stängde hade vi fått in 65 ansökningar med hög kvalitet och där flera intressanta frågeställningar lyftes. Vi ser verkligen ett brett engagemang för dessa frågor i våra forskarnätverk.
Under 2020 beviljade Forskningsstiftelsen totalt ett 20-tal forskningsprojekt. Alla ansökningar bedöms av tre beredningsgrupper som består av våra ägare, akademin och Lantmännens tjänstemän. Det är en styrka att olika perspektiv fångas upp inom beredningsgrupperna vilket också speglas i bredden av projekten som nu fått medel.
Målet med Forskningsstiftelsens verksamhet är en mer resurseffektiv lantbruk- och livsmedelsproduktion, ökade skördar, fördelar för klimat och miljö och ökad lönsamhet på gården.
Projekten handlar om alltifrån att undvika problem med överskumning av öl – ”gushing”, till att utveckla nya fodergrödor som fungerar i ett förändrat klimat. Forskningsprojektet om växternas rotsystem kommer att bidra med värdefull kunskap till Lantmännens växtförädling. Andra projekt som beviljats medel handlar om att titta närmare på havre ur olika aspekter, undersöka fullkornets specifika hälsofördelar och skapa mervärden från vetekli och andra sidoströmmar. Allt detta kommer att bidra till en mer resurseffektiv lantbruk- och livsmedelsproduktion, ökade skördar, fördelar för klimat och miljö och ökad lönsamhet på gården.
Av de nya projekten ser jag framförallt fram emot att följa de med koppling till livsmedel. I ett av projekten är målsättningen att baka bröd på havre, något som var helt otänkbart för 20 år sedan. Svensk havre har låg påverkan på klimat och miljö och stora hälsofördelar. Här finns stora möjligheter till innovation och en stor efterfrågan på råvaran hos konsumenterna. Vi kommer också att titta närmare på hur vi kan fraktionera och använda olika delar av havre, både som nya ingredienser till livsmedel och som råvara till olika tekniska applikationer. Redan idag använder vi till exempel havreskal till att värma upp våra anläggningar och som bas i hållbara gröna material till möbler – resurseffektivt och cirkulärt.
Stiftelsen delar ut upp till 25 miljoner kronor årligen, utöver de satsningar som görs av Lantmännen som företag – 250 till 300 miljoner kronor på forskning och utveckling varje år.
Utmaningarna antas i nära samarbete med forskarna och det är väldigt roligt och spännande att få ta del av resultaten från projekten. Jag känner mig stolt som forskningschef och medarbetare på Lantmännen att vi kan vara med att bidra till forskning för framtiden. Stiftelsen delar ut upp till 25 miljoner kronor årligen, utöver de satsningar som görs av Lantmännen som företag – 250 till 300 miljoner kronor på forskning och utveckling varje år. Det är unikt för ett företag att ha en egen Forskningsstiftelse och vi jobbar aktivt för att uppmärksamma Stiftelsens arbete – både för att få fler forskare att söka sig till oss, men också för att bidra till ny kunskap inom viktiga områden.
Flera av de forskare som ansöker om medel är välbekanta sedan tidigare i våra olika nätverk. Vi jobbar mycket med universitetet och institut, där till exempel SLU är en viktig samarbetspartner. Merparten av stiftelsens projekt bedrivs i Sverige, men vi har också flera projekt i de övriga nordiska länderna.
Svensk havre har låg påverkan på klimat och miljö och stora hälsofördelar.
Förutom fraktionering av havre syftar ett annat projekt till att nyttja halm och vetekli till nya material, bland annat som råvara till bioplast. Hållbara material är ett nytt område för oss och något vi försöker bygga upp mer kunskap kring. Genom att jobba med olika sidoströmmar kan vi både öka lönsamheten på våra medlemmars gårdar, men också bidra till uppställda klimatmål utanför jordbruket inom cirkulär ekonomi och biobaserade material.
En annan viktig fråga – i Sverige och globalt – är recirkulering av växtnäring till jordbruket. Fosfor är en ändlig resurs och vi måste hitta sätt att återföra näringsämnen till åkermarken. Här stödjer Stiftelsen ett projekt som bidrar till att växtnäring tas tillvara på ett hållbart sätt.
Det ska bli väldigt spännande att följa de här projekten, fortsätta bygga vidare på vår kunskapsplattform inom Framtidens jordbruk, och på sikt kunna hitta nya affärsmodeller och skala upp verksamheten. Vi vill dela med oss av vår forskning och bidra med innovation inom alla våra verksamhetsområden.
