Lanseringen väckte stor uppmärksamhet i media i stora delar av världen, framförallt var det rapportens slutsatser kring det röda köttets andel i framtida hälsosam och hållbar diet som fick stor spridning. Men låt oss se vad som står mer i rapporten, som utgår från två övergripande målsättningar – folkhälsa och hållbarhet med 2050 som tidshorisont. Hur ser en hållbar och hälsosam diet ut för de tio miljarder människor som beräknas finnas på jorden 2050? Vad ställs för krav på de livsmedelsvärdekedjor som ska försörja mänskligheten med mat på ett hållbart sätt? Här kommer jag främst att fokusera på klimat- och miljödelen.
Flera hållbarhetsmål måste uppnås samtidigt
För det första konstaterar rapporten att det inte finns en lösning, utan för att klara målsättningen måste flera olika delar uppnås. En mer resurseffektiv diet, minimering av svinnet i hela livsmedelsvärdekedjan och utveckling av hållbara produktionsmetoder kommer krävas. Utifrån detta föreslås fem övergripande strategier:
- Bred förankring av behovet av att ställa om till hälsosamma dieter.
- En omställning från en volymfokuserad jordbruksproduktion till en produktion som är mer inriktad på hälsosamma produkter.
- Hållbar intensifiering av jordbruket för att öka produktionen av högkvalitativa livsmedel.
- Förvaltning av hav och landresurser.
- Åtminstone halvera matsvinnet.
För Lantmännen som har verksamheter i hela värdekedjan, från jord till bord, och hållbar affärsutveckling som en central del av strategin är rapporten naturligtvis högintressant. Det krävs naturligtvis mer tid för att tränga ner i alla detaljer och väldigt mycket att kommentera, men några spontana reflektioner tänkte jag göra redan nu. För det första är det viktigt att konstatera att rapporten har ett globalt perspektiv och det är globala medelvärden som presenteras. En nyckel för att komma vidare är att bryta ner dessa till mer lokala förhållanden samt förutsättningar och en annan nyckel är att hålla isär konsumtionsperspektivet från produktionsperspektivet.
Svenskt lantbruk väl positionerade för framtiden
Rapporten förespråkar en begränsning av konsumtionen av animaliebaserade produkter såsom mjölk och kött. Det är ingen nyhet utan ett vanligt budskap i debatten om vad vi bör äta, och det råder i princip koncensus kring att det finns skäl för medelsvensken att äta mer frukt och grönt.
Vad betyder det då ur ett produktionsperspektiv? Om man utgår från rapportens slutsatser så kommer det trots allt totalt att konsumeras en hel del kött och mejeriprodukter globalt i och med en växande befolkning, och då framförallt en växande medelklass i utvecklingsländerna som börjar efterfråga allt mer kött och andra animaliebaserade livsmedel. Dessa kött- och mejeriprodukter borde i hög grad komma från de mest hållbara produktionssystem i regioner med goda produktionsförutsättningar. Det som lyfts upp som huvudsakliga argument mot animalieproduktionen är antibiotikaanvändning, klimatpåverkan och djurvälfärd, och likaså ohållbar användning av mark och vatten för produktionen. Här är dock Sverige redan idag mycket väl positionerade att möta utmaningarna och borde, med rapportens utgångspunkt, ha alla förutsättningar att fortsätta utvecklas positivt och bidra till en hållbar utveckling, det vill säga snarare öka sin livsmedelsproduktion snarare än att minska den. Marknadskrafterna och politiken kommer att spela en stor roll i vilka produktionssystem och metoder som kommer tillämpas framöver.
Stora möjligheter framåt för en ännu mer hållbar produktion
När det gäller utveckling av en mer hållbar produktion är det redan ett viktigt fokusområde för Lantmännen sedan en lång tid tillbaka. En kanske anekdotisk indikator på detta är att vi i år publicerar vår tjugonde årliga hållbarhetsredovisning. Ytterligare ansträngningar behöver givetvis göras och vi jobbar idag med en mängd olika potentialer för framtiden.
- Precisionsodling och digitalisering av lantbruket är ett viktigt område där det händer mycket nu och utvecklingen har bara börjat. Tekniken måste bli mer tillgänglig på bred front – att sprida dess fördelar, öka användarvänligheten och minska kostnaderna blir framgångsfaktorer. Dessa åtgärder till ökad produktivitet, det vill säga ökad resurseffektivitet, vilket är helt avgörande för att öka hållbarheten i livsmedelsproduktionen.
- Fossilfri energiförsörjning till lantbruket är avgörande, där framförallt dieseln till traktorer och skördetröskor behöver ersättas med hållbara biodrivmedel och viss eldrift. En ökad tillgänglighet och kostnadseffektivitet driver på denna utveckling. På temat fossilfritt är också växtnäringen en viktig del. Det pågår konkreta projekt för att producera kväve till jordbruket utan fossil naturgas och att det blir verklighet i stor skala är en nyckelfaktor för att nå ett klimatneutralt jordbruk.
- Växtförädling är ett annat viktigt område, att fortsätta utveckla grödor och sorter som ger hög avkastning, näringsrikt innehåll och ökad tålighet mot ett mer extremt väder. Både torka och blöta år förespås bli vanligare i takt med att klimatet förändras. Perenna (fleråriga) grödor är ett viktigt tekniksprång i växtförädlingen, där det pågår lovande försök med att få fram lönsamma sorter av t.ex. perennt vete i Norden, även om det ligger några år längre fram i tiden. Perenna grödor innebär både ökad kolbindning i marken och lägre behov av insatsvaror i odlingen.
- Potentialen att binda kol i åkermarken är också mycket intressant och värdefull. Det behövs mer kunskap och en helhetssyn som kombinerar produktion och kolbindning för att detta ska bli ett steg i rätt riktning, men sannolikt finns stora möjligheter inom detta område framåt.
- Hållbara foderlösningar är också en nyckelfaktor framåt. Att använda klimateffektiva och hållbara råvaror och öka användningen av restprodukter är ett område som Lantmännen jobbar mycket med. Till exempel har vi kunnat minska klimatpåverkan från nötfoder med upp till 30% under de senaste tio åren. Och vi fortsätter satsa på forskning och utveckling för att bidra till en ännu mer hållbar animalieproduktion.
Klimateffektiv produktion och ökad medvetenhet nyckeln framåt
Sammanfattningsvis står livsmedelsvärdekedjan inför stora förändringar och innovation samt långsiktiga satsningar som styr mot flera hållbarhetsmål krävs framåt. Likaså behövs en ökad medvetenhet hos konsument om matens fördelar för hälsa och miljö, för att de ska kunna göra de hållbara valen. Jag ser positivt på möjligheterna för både Lantmännen och svenskt lantbruk. Det krävs dock att den svenska livsmedelsstrategin nu blir verkstad och att innovationssatsningar inom bland annat Sweden Food Arena - Forskning och innovation för en livsmedelssektor i världsklass - och växtförädlingscentret Grogrund realiseras. Tillsammans med den kompetens kring hållbara produktionsmetoder som finns inom samtliga produktionsgrenar i det svenska lantbruket finns alla möjligheter att fortsätta utveckla svensk produktion i positiv riktning – för klimat, miljö och hälsa.