Idag har jag uppdraget att tillsammans med en intressant panel trendspana. Det sker på tidningen Miljörapportens konferens "Agenda 2016". Ska bli spännande att diskutera det senaste och höra vad det pratas om i hållbarhetssvängen efter superhållbarhetsåret 2015 som avslutades så framgångsrikt med det historiska klimatavtalet i Paris.
Förhoppningarna är stora på att högnivå diskussionerna under förra året nu ska följas av handling. Jag tror att hållbarhetsdiskussionen och företagens hållbarhetsarbete kommer att fokuseras och lyftas ytterliagre en nivå under det kommande året. Det blir helt enkelt ett allt mer skarpare läge och fler och fler inser. Tre saker som jag ser som viktiga tecken på det:
Vetenskapen sätter agendan
Forskningen ger en allt tydligare bild av tillståndet på planeten och vad som krävs för en hållbar utveckling. Dessutom blir allt fler forskare allt bättre på att kommunicera detta budskap på ett sätt som är begripligt för fler målgrupper. Detta leder till att fakta och kunskap att få större betydelse i hållbarhetsdebatten och i nästa steg också i förbättringsarbetet.
Resultatet från klimatförhandlingarna i Paris där 1,5 graders målet, som är forskningen riktmärke för kontrollerad klimatförändring, fick stort stöd är så klart det tydligaste tecknet på detta.
Jag ser även andra exempel från livsmedelsbranschen där den tidigare känslostyrda debatten mellan eko och konventionell produktion nu svänger över i en mer faktabaserad diskussion. De allra flesta är numera överens om att varken det ekologiska eller konventionella jordbruket som det ser ut idag är fullt ut hållbart utan behöver fortsätta utvecklas. Dessutom är många av hållbarhetsutmaningarna gemensamma, tex användningen av fossila bränslen, växtnäringsläckage ock klimatpåverkan.
Ensam är inte stark
Som en följd av att hållbarhetsutmaningarnas omfattning blir allt tydligare för fler och fler är det också tydligt att ingen aktör i en värdekedja kan hantera dem ensamt. Samarbete och en gemensam målbild och ambitionsnivå i värdekedjan hela vägen ut till slutkonsument blir därför allt viktigare. Inom livsmedelsbranschen ser vi det genom tex Soja-dialogen och ”hållbar livsmedelskedja” som är två tydliga exempel på detta.
Det viktiga blir viktigare
GRI G4:s krav på väsentlighetsanalys är en viktig drivkraft som får företag att omvärdera sitt hållbarhetsarbete och blir smalare och vassare, dvs fokusera insatserna på de viktigaste delarna i respektive företags värdekedja. Det är en som jag ser det en helt nödvändig utveckling för att höja nivån och takten i förändringsarbetet och dessutom avgörande för trovärdigheten i hållbarhetsarbetet. Varje företag måste fundera över vad som är viktigt och var i värdekedjan fokus måste ligga. Det räcker inte att byta till grön el och säkra sin egen verksamhet om den värdekedja man är beroende av för att tjäna pengar har stor påverkan i ett tidigare eller senare led.
Vi får se hur året utvecklar sig och om jag hade någon koll eller var helt ute och cyklade... Vad tror du om 2016?